Anrika men misskötta schweiziska banken Credit Suisse såldes för ett vrakpris i helgen, 34 miljarder kronor. Ingenting tyder dock på att köpet lugnat marknaden. Alla undrar vi nu vad ”våra banker” har gjort, hur exponerade de är mot den här sortens affärer. Kan det vara en ny bankkris på gång, med oöverskådliga konsekvenser för hela ekonomin?
Problemet är inte att nischbanker eller skuggbanker går omkull ibland. Det ligger i deras natur med en stark profil mot riskbeteende, där stora plus och minus får samsas i bokslutet. Problemet som visat sig gång på gång under 2000-talet är att de stora så kallade systemviktiga bankerna avslöjas med samma sorts kortsiktiga affärer. Varför?
Det man fått lära sig de senaste 15 åren är att det är dumt att ta över dåliga bolån, om än förpackade i finansiella instrument kallade CDO eller CDS. Det stod klart hösten 2008 att det inte bara var investmentbanker som Lehman Brothers som ägnat sig åt detta. Alla stora amerikanska och europeiska banker hade i varierande grad profiterat på den en gång så sympatiska idén från Clintonadministrationen, att även hushåll med låga inkomster skulle kunna förverkliga sin husdröm.
Fler lärdomar: Gör inte som Island och låt bankernas omsättning vida överstiga landets BNP. Gör inte heller som de svenska storbankerna och expandera i östra Europa utan full koll på vare sig betalningsströmmar eller kreditvärdighet.
Den sista veckan har allt fler fått upp ögonen för så kallade AT1-obligationer, som bankerna använt för att finansiera sig när räntan legat i botten. En fantastisk idé, tills att räntehöjningarna tog fart under fjolåret. Nu undrar vi svenskar hur exponerade våra storbanker varit. Swedbank meddelar att det senaste AT1-obligationslånet uppgick till drygt fem miljarder kronor och togs den 16 februari ”för att optimera kapitalstrukturen”.
Storbankerna och deras aktieägare har, hårdraget, lärt sig en sak de senaste decennierna. Om det går åt skogen räddas man av staten och skattebetalarna, det gäller att passa på att tjäna pengar innan det är för sent.
Den schweiziska staten visade beslutsamhet när problemet med Credit Suisse löstes. Alla AT1-obligationer som emitterats från banken, till ett värde av 180 miljarder kronor, raderades ut. Därmed hoppas man att problemet ska vara ur världen. I själva verket är det bara början på ännu en rannsakning av den oåtkomliga finansiella världen.
Man kan egentligen bara vara säker på två saker: Att så länge inte storbankerna löper någon risk fortsätter kriserna att komma. Och att nästa bankkris inte kommer att gälla AT1-obligationer.