Som väntat meddelade Riksbanken i går att reporäntan lämnas oförändrad på minus 0,5 procent. Samtidigt räknar Riksbanken med att perioden med negativ ränta förlängs. Inte förrän tredje kvartalet 2018 väntas räntan ligga över noll.
Osäkerheten kring den globala konjunkturen har ökat efter den brittiska folkomröstningen om EU, menar Riksbanken som justerar ned sina prognoser för tillväxt och inflation. Inflationen bedöms nå målet om två procent först 2018. Riksbanken håller därför dörren öppen för en ännu mer expansiv penningpolitik.
Det återstår att se hur de stora centralbankerna väljer att agera i den internationella turbulens som utlösts av Brexit. Med tanke på hur integrerad den globala ekonomin är kommer det att vara svårt för en liten centralbank som den svenska att agera helt självständigt. Det finns därför en risk att räntan blir kvar på minus betydligt längre än vad Riksbanken räknar med.
Kritiken mot Riksbanken har varit hård sedan man sänkte räntan under nollstrecket för ett drygt år sedan. Den extrema räntemiljön riskerar att bygga upp bubblor och öka hushållens skuldsättning. Samtidigt bedöms räntevapnet ha begränsad effekt på inflationen.
Och det är inte bara i Sverige som inflationen, eller bristen därpå, ger centralbankschefer huvudbry. Både Federal Reserve och ECB har misslyckats med att nå sina inflationsmål. Faktorer som ligger utanför centralbankens kontroll förklarar till stor den låga inflationsnivån. Digitalisering pressar priserna och håller tillbaka inflationstrycket
Tidigare i år presenterades en rapport där Storbritanniens förre centralbankschef Mervyn King och professor Marvin Goodfriend utvärderar svensk penningpolitik. Rapporten var beställd av riksdagens finansutskott. Utredarna föreslår att Riksbanken får ett mer flexibelt inflationsmål och även ges ett bredare mandat att hantera finansiell stabilitet. Det verkar klokt. Riksbanken kan inte ensidigt se till inflationsmålet i alla lägen.
Att Riksbankens roll diskuteras är bra. Det behövs en tydligare insikt om räntepolitikens begränsningar när det gäller att påverka inflationstrycket. Penningpolitiken behöver också avlastas av finanspolitiken. Politikerna måste ta ett större ansvar för att motverka hushållens skuldsättning, bland annat genom att fasa ut ränteavdragen.
Även internationellt behövs en större medvetenhet om penningpolitikens begränsningar. Flera länder i Europa är i behov av reformer för att få fart på sina ekonomier. Det går inte att lämpa över det ansvaret på centralbankerna.
Brexit har förlängt perioden med extrem räntepolitik. Men när chocken efter britternas beslut har lagt sig bör världens centralbanker föra räntorna mot mer normala nivåer.