Det franska och det amerikanska. Det franska är aningen billigare om man tar hänsyn till att det är lättare att hantera och något mindre personalkrävande.
Varför har då regeringen inte bestämt sig för det franska? Försvarsminister Peter Hultqvist föredrar enligt uppgift det amerikanska, medan finansminister Magdalena Andersson och utrikesminister Margot Wallström lutar åt det franska systemet.
Hur kan då försvarsministern föredra ett dyrare system som dessutom är äldre? Skälen är förstås politiska. Sverige som inte är med i Nato har länge haft en speciell relation med USA i försvarsfrågor. Först var det hemligt i många år när Sverige skulle vara ”neutralt”. Numera är Sverige ”alliansfritt”, trots att vi är med i EU och EU också har börjat intressera sig för försvarsfrågor.
Men sedan ett antal år är det offentligt att Sverige har ett ganska nära samarbete med USA i vissa försvarsfrågor. Det räcker med att erinra om den mycket omfattande försvarsövningen alldeles nyligen där Sverige övade sitt försvar på hemmaplan tillsammans med flera länder, bland andra Frankrike och USA. Amerikanerna har uttalat sig mycket positivt om Sverige och samarbetet och betonat hur viktigt det är. Eftersom motsättningarna mellan öst och väst har ökat i Östersjön, spelar Sverige naturligtvis en roll på grund av sina långa stränder och öar i Östersjön. Inte minst Gotland är naturligtvis av stor betydelse för den som vill dominera området.
Men det är inte alla som gillar det nära samarbetet med USA. Utrikesminister Margot Wallström har många gånger framhållit den svenska alliansfriheten och uttalat sig negativt om behovet av samarbete med USA. Frankrike under Emmanuel Macrons presidentskap är en intressant framtida partner när det europeiska försvarssamarbetet växer med stora gemensamma försvarsfonder i unionen. Dessutom kan ett eventuellt amerikanskt robotsystem på Gotland vara bekymmersamt när Sveriges kontakter med Ryssland nu nyligen kommit igång på ministernivå.
Å andra sidan är det ingen som vet vad som kommer ut av de stora planerna inom EU. Det är inte alla länder som vill ha ett nära försvarssamarbet inom EU. De östeuropeiska länderna är över huvud taget inte så engagerade i ett närmare samarbete på något område. Det är framför allt de ekonomiska bidragen från EU man är intresserad av.
Så hur löste regeringen då det här komplicerade avgörandet? Det blev - förstås - uppskov, oklart hur länge. Kostnaderna för projekten är fortfarande osäkra och några pengar vill riksdagen inte anslå när man inte vet vad de skall gå till.
Så hur blir det med det nya luftvärnssystemet? Ingen vet. Vi får väl hoppas att Sverige inte behöver försvara sig på många år än.
Gunvor Hildén
Fristående kolumnist