Under sommaren kunde vi följa processen som slutade i att företaget Cementa nekades tillstånd för fortsatt kalkbrytning på Gotland. Konsekvenserna av beslutet kan komma att bli digra, då företagets anläggning i Slite står för 60 procent av Sveriges cementproduktion, enligt SGU.
Företaget å sin sida skyller på utökade så kallade Natura 2000-områden och obegripliga förfaranden, medan andra menar att företaget själva bär ansvaret genom undermåliga underlag. Oavsett vittnar situationen om behovet av en reformerad miljöbalk och en uppdaterad strategi för utsläppstunga industrier vars produkter vi fortfarande inte klarar oss utan.
Att en snabb nedstängning av svensk cementproduktion vore ödesdigert var dock uppenbart och regeringen presenterade därför ett förslag som skulle göra det möjligt för dem själva att bevilja Cementa ett temporärt undantag. Det är det förslaget som lagrådet nu yttrat sig om.
Lagrådet är inte nådiga. Redan i frågan om hur lagförslaget tagits fram menar lagrådet att regeringens agerande varit i strid med grundlagen. Då regeringen i praktiken bara gett remissinstanserna några dagar på sig att ta ställning till komplicerade förhållanden rörande såväl internationella konventioner som EU-rätt menar man att beredningskravet inte uppfyllts. Detta skulle i sig räcka för att lagrådet skulle avråda regeringen från att gå vidare.
Men det kommer mer. Lagrådet lyfter även grundlagens generalitetsprincip (att lagar som stiftas inte ska vara formulerade för att träffa ett visst subjekt) som man menar att lagändringen strider mot då den i praktiken bara är tillämpbart på Cementa. I konkreta ordalag menar lagrådet att regeringen undergräver mark- och miljööverdomstolens beslut från augusti, vilket ”skadar tilltron till det svenska rättssystemet”.
Torrt som fnöske, men så låter det när lagrådet tar i från tårna. Regeringen, genom Per Bolund (MP), låtsades inte riktigt ha läst den senare delen och beskyllde Cementa för att regeringen behövt handla så skyndsamt (SvD 16/9), trots att man varit väl medveten om situationen sedan åtminstone 2018. Problemen med de utökade Natura 2000-områdena och dess konsekvenser för cementproduktionen flaggades för redan 2016.
För att vara en regering som gillar att utmåla sig själva som den liberala demokratins sista bastion (gentemot oppositionen) är man förvånande praktiskt lagt rörande grundlagens begränsningar av det egna handlandet. Vi får se om justitieråden får anledning att yttra sig om frågan en andra gång, om tillståndet som ges med hjälp av lagen överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.