Det är svårt att på rak arm komma på en minnesvärd vårbudget från de senaste mandatperioderna. Vilket ligger i sakens natur då vårändringsbudgeten är ett sätt för den sittande regeringen att anpassa utgifterna efter verkligheten. Men valåret 2022 är varje riksdagsomröstning en strid på kniven, inte sällan med den partilösa Amineh Kakabaveh i huvudrollen.
Efter onsdagens nya kompromissförslag om pensionerna från regeringen ser det i alla fall ut att bli en extra budgetomröstning före midsommar. Men osvuret är bäst. Finansminister Mikael Damberg (S) säger att den tidigare uppgörelsen med Kakabaveh gäller, ”vi hedrar den och hoppas att hon gör det”. Man struntar helt enkelt i den politiska vilden och det kan man inte göra, inte som majoritetsförhållandena ser ut.
Inför valet försöker Socialdemokraterna göra gällande att högeroppositionen ägnar sig åt sabotage av de politiska processerna. Och det finns visst sådana inslag, särskilt när justitieministern Morgan Johansson utsattes för en misstroendeomröstning i förra veckan, efter ett initiativ från Sverigedemokraterna. Men att vilja genomföra sin budget sorterar inte under den kategorin, särskilt inte om det handlar om ändringar i ens egen M/KD-budget.
Det är helt enkelt upp till regeringen att försäkra sig om stöd i riksdagen för sin politik och det har man inte gjort. Majoriteten vilar på gillande från MP och V, men också på stöd från Centern som i sin tur lovat att aldrig göra upp med V. Och så Amineh Kakabaveh, med nya krav mitt i den känsliga processen med Sveriges Natoansökan. Det är inte så skickligt spelat av S.
Om det kommer något positivt ur den förlängda budgetprocessen kan det vara att väljarna lärt sig mer om pensionssystemet. Paradoxalt nog kan skyttegravskriget mot den fem partier starka Pensionsgruppen komma att stärka densamma. Fler har lärt sig se skillnad på bidrag och pension. Vikten av ett system som är hållbart över tid (över flera riksdagsval) har ökat.
Centern är med stor sannolikhet med på den nya kompromissen om pensionerna. Om Amineh Kakabaveh är det eller inte vet man inte, och det är knappast heller relevant. Hon kräver nya samtal med regeringen, om bland annat åtgärder mot hedersvåld och stopp för vapenexport till Turkiet. Hon säger att hon ”inte bestämt sig” om ändringsbudgeten.
Det är varken Kakabavehs eller Kristerssons fel om inte regeringen får gehör för sina ändringsförslag nästa onsdag. Sabotage mot demokratins grundtanke vore att rösta mot sin övertygelse för att förstöra för sin motståndare. Budgeten och pensionsförslagen handlar faktiskt om motsatsen.