För första gången på länge är en majoritet av världens länder icke-demokratier. Yttrandefriheten är under press. Journalister angrips. Val genomförs på sämre sätt. Inom EU har vi för första gången en auktoritär medlemsstat och Indien är farligt nära att överge demokratin.
Det är inte en särskilt munter bild av demokratiutvecklingen som Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, målar upp under en webbsänd föreläsning (24/3) i samarbete med stiftelsen Expo.
Lindberg är föreståndare för Varieties of democracy-institutet, aktuellt med demokratirapporten "Autocratization Surges – Resistance Grows".
Rapporten bygger på en stor mängd data och visar bland annat att över en tredjedel av världens befolkning bor i länder där man kan se centrala demokratimått falla. Yttrandefriheten har på ett decennium, mellan 2009 och 2019, försämrats i 30 länder. Den auktoritära trenden är tydlig och pressfriheten, organisationsfriheten, det civila samhället, den akademiska friheten och rättsstaten angrips.
Under sin föreläsning nämnde Lindberg att det var ungefär 20 år sedan som länder med auktoritära system senast var i majoritet. Nu är vi alltså där igen.
Det finns förstås länder som i stället går i riktning mot mer demokrati. Armenien, Tunisien, Sri Lanka och Ecuador hör till dem. Dessutom har de fredliga protesterna fått ett uppsving världen över, något som tycks stärka demokratin.
Men som Lindberg påpekar är det flera folkrika och inflytelserika länder som har en negativ utveckling. Inte sällan används nationalism av auktoritära ledare. I Indien är det hindunationalism, i Turkiet islamnationalism, och i Brasilien, Ungern och USA använder ledare kristendomen i den nationalistiska retoriken.
Enligt organisationen Freedomhouse har Ungern, som första EU-land, trillat ner i kategorin "Partly Free". En auktoritär regim i EU, hur ska unionen hantera det? Om man inte markerar kan länder som Polen, Slovakien och Bulgarien gå i samma fotspår, säger Lindberg. Han varnar också för hanteringen av coronakrisen.
Flera demokratier har förbjudit folksamlingar och militär patrullerar på europeiska gator. Gränser stängs. I Norge föreslogs en "krislag" för att ge regeringen beslutsmakt utan att behöva höra de folkvalda i stortinget. Förslaget gick visserligen inte igenom men regeringen har fått utvidgad makt under en tillfällig period.
Krisen måste hanteras. Men åtgärder får inte införas för lättvindigt - eller på grund av allmän rädsla.