Under tisdagen (1/8) höll statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) en presskonferens om det skärpta säkerhetsläget och presenterade åtgärder för att skydda svenska medborgare. De inkluderar stärkta inre gränskontroller med ökade befogenheter för polisen att genomföra visitationer och kameraövervakning. Syftet är, som statsministern beskrev det, att stoppa farliga personer från att komma in i Sverige. Justitieministern berättade även att arbetet med att ta fram direktiv till en eventuell förändring av ordningslagen har inletts.
Precis som ledarsidan tidigare skrivit så är inskränkningar i yttrandefriheten och införandet av hädelselagar oacceptabelt och helt fel väg att gå för att hantera den upprördhet som råder efter koranbränningarna. Men att, som regeringen nu föreslår, inskränka människors integritet genom att tillåta mer kameraövervakning och godtyckliga kontroller är inte heller oproblematiskt.
Under Sveriges tid som ordförande i EU:s ministerråd fick två förslag från EU-kommissionen rörande den personliga integriteten stor uppmärksamhet. Det första var “Chat Control 2.0” som rör digital meddelandeövervakning. Förslaget innebär att företag som tillhandahåller digitala kommunikationstjänster ska övervaka alla sina användares meddelanden, bilder och samtal. Förslaget har inte röstats om i Europaparlamentet ännu, men förhandlades under Sveriges ordförandeskap.
Det andra förslaget rörde användningen av artificiell intelligens för ansiktsigenkänning på allmän plats i realtid. Förespråkare menade att lagen skulle ge brottsbekämpande myndigheter större möjligheter att förebygga eller förkorta till exempel terroristdåd. Kritiker menade att förslaget i princip hade inneburit massövervakning av EU:s medborgare. Förslaget röstades ned i Europaparlamentet.
Särskilt i tider med en ökad hotbild mot Sverige kan det kännas tryggt att ge polisen och andra brottsbekämpande organ fler befogenheter i syfte att bekämpa de hot vi står inför. “Den som inte har något att dölja, har inget att frukta”, brukar det låta. Men även den som inte döljer något har rätt till privatliv. Fler kameror och ökade möjligheter till hemlig övervakning är skrämmande förslag.
Att inskränka individens rättigheter till förmån för allmänhetens bästa är en farlig väg att vandra. Så klart ska brott och hot förebyggas men det görs inte bäst genom att förvandla varje person till en brottsling, helt utan bevis eller misstanke. Även i en farlig värld ska rättsstatens principer råda och den personliga integriteten vara stark.
Statens uppdrag är att skydda dess medborgare, men vem skyddar medborgarna från statens intrång?