Mystiken tätnar när friskolan Kajan gläntar på locket till sin dåliga ekonomi. Det visar sig att skolan gått back med sju miljoner kronor. Vilket beror på man inte godkänts som resursskola och fått en högre skolpeng för varje elev. Vilket i sin tur beror på att man inte uppfyllt kraven från Skolinspektionen, bland annat gällande kvoten behöriga lärare (UNT 20/11).
Men Kajan har uppfyllt kraven. Efter kritiken från Skolinspektionen i mars 2023 anställdes lärare och andra brister åtgärdades och i mars i år lades ärendet ned. Sedan blev det alldeles för dyrt för ägaren Aprendere AB. ”Tillsammans med inflationen och att vi inte får ersättning av Uppsala kommun för att vara resursskola gör det att Kajan blöder pengar”, säger Paul Lindquist, Aprenderes ordförande.
Vad som än hänt är det helt oansvarigt att stänga en skola mitt i en termin, att lämna de 54 eleverna vind för våg. Särskilt som det handlar om barn med behov av särskilt stöd. Aprendere bidrar med en pinne på brasan för hela friskolereformen, till dem som anser att friskolor per definition är opålitliga och bara tänker på kommande vinster och aktieutdelningar.
Men vad är det egentligen som har hänt? Redan på torsdagens möte med utbildningsförvaltningen kan Kajan få ett helt nytt besked av kommunen. ”Kan de visa att de uppfyller kraven kan vi säga ja, och då lovar vi också att skapa ett snabbspår för dem”, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S). ”De är välkomna att söka på nytt”, säger utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S).
Det låter som ett klassiskt moment 22 för skolägaren, som uppfyllt kraven men som fått dålig ekonomi eftersom man inte uppfyllt kraven, åtminstone delvis därför. ”Vi är ju i första hand måna om barnen”, säger Pelling men det kan man faktiskt undra.
De 54 barnen och deras familjer har ramlat ned i ett djupt hål där hela deras tillvaro slagits i spillror, det har många vittnat om. Högt ovanför deras huvuden har en kommunledning och en skolledning till synes kommit på kant med varandra. Och tar till det grövsta artilleri man har: Uteblivet stöd respektive stängning under pågående läsår.
Båda parter kan nu framstå som ”räddare” om Kajan slipper slå igen. Men lidandet som orsakats kan inte göras ogjort. Ska man driva en skola ska det göras långsiktigt och med eleverna i första rummet. Ska man bekämpa friskolor ska det göras politiskt på lagstiftningsnivå och inte genom nålstick mot enskilda skolhuvudmän. 54 familjer väntar, liksom andra familjer på andra skolor, på ett tydligt besked om vad som gäller i framtiden.