I slutet av september 2018 stormade flera hundra finska poliser 17 olika fastigheter i Pargas skärgård utanför Åbo. Sammanlagt deltog över fyrahundra personer i operationen. Utöver polisen, även kustbevakningen och försvarsmakten. Och i flera dagar rådde flygförbud över området.
Målet var de tomter som förvärvats av den ryske affärsmannen Pavel Melnikov. Penningtvätt och skattefiffel uppgavs vara anledningen till aktionen. Men att det också handlade om säkerhetspolitik var svårt att bortse från. Flera av Melnikovs tomter låg intill djuphavsleder. En holme var dessutom direkt granne till ett militärt skyddsområde.
I Finland blev det startskottet på en livlig debatt. Varför hade ingen stoppat Melnikov? Borde verkligen ryska medborgare få köpa tomter var som helst i landet? I Dagens Nyheter ställde Peter Wolodarski vad som hade hänt om det hade skett på Dalarö, i Vaxholm eller i Stavsnäs? Det var menat som en retorisk fråga, men vad Wolodarski inte visste var att det redan var verklighet.
Den ryske affärsmannen Stanislav Aleschchenko köpte 2017, via sin fru, en stor fastighet i södra Stockholms skärgård – med fri utsikt över den svenska örlogsbasen Muskö. Basen var visserligen nerlagd när köpet genomfördes, men är sedan 2019 åter i bruk. Denna hemligaste av hemliga svenska baser är dock inte så hemlig längre, eftersom en utländsk medborgare via sitt fastighetsköp nu kan bevaka den.
Finland har skärpt lagstiftningen. Numera kan försvarsministeriet där granska alla fastighetsköp som görs av personer som inte är EU-medborgare.
Här i Sverige ansågs det uppenbarligen inte vara ett problem att en rysk affärsman med kopplingar till Kreml kunde förvärva en så strategiskt viktig fastighet, trots att det 2017 redan gått tre år sedan den ryska annekteringen av Krim och det första angreppet på Ukraina.
Och nu, tio månader in i ett nytt ryskt anfallskrig, borde det vara mer angeläget än någonsin att kunna stoppa ryska intressen från att förvärva mark i kritiska lägen. Den svenska reaktionen är tyvärr yrvaken som vanligt.
Redan 2019 fanns ett utredningsförslag om att egendom särskilt viktig för försvaret måste kunna granskas av staten innan försäljning. Men efter att utredningen skickades på remiss fastnade den på försvarsdepartementet. Och där blev den kvar till juli 2022 – för att resultera i ytterligare en utredning.
Det är svårt att förstå hur den förra regeringen tänkte och varför den nuvarande sitter still i båten. Om det tar stopp redan på mäklarkontoret behöver inga skärgårdsöar stormas.