Permanent klyfta på Uppsalas jobbmarknad

I Region Uppsala är mer än varannan långtidsarbetslös född utanför Europa.

Pandemin har dragit undan mattan för många utrikesfödda.

Pandemin har dragit undan mattan för många utrikesfödda.

Foto: Stina Stjernkvist

Ledare2021-08-11 15:36
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det vänder för svensk ekonomi. Pandemin är inte över, oron för deltavarianten av covid-19 finns kvar. Konjunkturinstitutet (KI) spår ändå ett ”glädjeskutt” för ekonomin under det tredje kvartalet, till följd av slopade coronarestriktioner (11/8). Arbetslösheten sjunker på motsvarande sätt när svenskarnas konsumtion närmar sig ett normalläge. Till de glada hör finansminister Magdalena Andersson (S) som om en dryg månad kan strössla hela 40 miljarder kronor extra över valbudgeten 2022, enligt KI.

Men 1900-talets förutsägelser om att ”snart är lågkonjunkturen slut” känns trots allt långt borta. Det hjälper inte längre bara att kurvorna möter sina tidigare nivåer. Klimatkrisen, med den dramatiska IPCC-rapporten i måndags, aktualiserade vikten av hur tillväxten sker. Det är också hög tid att vi börjar tala mer om hur antalet arbetslösa fördelar sig. För vissa blir ett och ett halvt års pandemikris mer som ett gupp på livsvägen – för andra ökar risken för att ett redan svårt utanförskap blir permanent.

Den tudelade arbetsmarknaden i Sverige är välkänd sedan länge. Ungdomar utan gymnasieutbildning brukar pekas ut som en grupp med stor risk för långvarig arbetslöshet. Men under senare år, med en förändrad befolkningsstruktur, har ett allt större fokus riktats mot utrikesfödda. Medan fem procent av de svenskfödda går utan jobb gäller siffran 20 procent för utlandsfödda, till och med 30 procent för dem som är födda i Afrika eller Asien.

Den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen, för juli månad, visar att ungdomarna fått jobb när restriktionerna minskat. Ungdomsarbetslösheten har minskat med 25 procent på ett år. Men för utrikes födda i Region Uppsala står det stilla och de utgör en allt större andel av dem som varit arbetslösa under lång tid. Av de cirka 9 000 i regionen som gått utan jobb i minst sex månader är drygt hälften, 4 700, födda utanför Europa.

Pandemin har inneburit förlorad tid för de allra flesta. Men för den som försöker etablera sig i ett nytt land med ett nytt språk, där erfarenheter av jobb och kontakter med arbetsgivare alltid är en färskvara, är 18 månader en oändligt lång tid. Därför är det också så bråttom när hösten och (förhoppningsvis) normaliteten närmar sig.

Det är väl känt vad det betyder för utsatta områden att de vuxna har ett jobb att gå till. Och man påminns dagligen om den alternativa sysselsättningen för de unga, kriminaliteten. En del av de extra 40 miljarderna i höstbudgeten kan med fördel användas till att försöka minska den klyfta på arbetsmarknaden som blivit så mycket tydligare under pandemin och som utvecklats till en av de stora ödesfrågorna för Sverige.