Den som kikar ner i jorden vid dränering runt ett gammalt hus, när den tidigare dräneringen gjordes för några decennier sedan, hittar förmodligen både en och annan gammal godispåse i plast. 

I dag är miljötänket tack och lov betydligt bättre än då. Vi slänger inte ner plastskräp i tomten i hopp om att aldrig behöva se det igen. 

Men är det därmed rätt att nu höja skatten på plastpåsarna vi köper i affären? En påse kan komma att kosta sju kronor. Miljöpartiets språkrör, finansmarknadsminister Per Bolund, argumenterade för skattehöjningen i måndagens Aktuellt (28/10). 

Problemet med ministers argumentation är att den stämmer dåligt med verkligheten. Hur många svenska konsumenter okynnesköper plastpåsar? Eller för den delen kastar dem ute i natur och hav?

Den plast som fyller världshaven är mycket riktigt ett allvarligt miljöproblem. Men den kommer framför allt från andra delar av världen, inte av att vi använder bärkassen som soppåse – som därmed bränns snarare än skräpar ner naturen. 

När den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket har räknat på en rad olika miljöpåverkan kom de fram till att en papperskasse måste återanvändas 40 gånger för att vara mer miljövänlig än plastvarianten, och en tygkasse i ekologisk bomull behöver användas minst 20 000 gånger för att bli mer miljönyttig. Vad alternativen för plastpåsen innebär är förstås också relevant.

I Aktuellt påpekade Bolunds motdebattör, Svensk handels näringspolitiske chef Mats Hedenström, att man lätt kan få känslan av att Bolund talar i egenskap av regeringsrepresentant snarare än som miljöengagerad. Den föreslagna skatten beräknas inbringa nära tre miljarder kronor om året. Trevligt för staten med ännu en trygg skattekälla, men den stora klimatvinsten är svårare att se.

Miljöfrågorna engagerar, Greta Thunberg inspirerar och vi är många som vuxit upp med att lära oss återvinning genom barnprogram som ”Tippen”. Medvetenheten ger effekt: enligt Naturvårdsverket minskade plastpåsekonsumtionen med tolv påsar per person under bara förra året, till 102. Det är inte helt otänkbart att vi skulle nå EU:s mål om max 90 kassar per person och år till år 2020. 

Enligt Håll Sverige rents ”Skräprapport” för 2019 har mängden plastkassar längs våra stränder halverats under 2018. Även det utan regeringens skattehöjningar. 

Symbolåtgärder som plastpåseskatt drygar förvisso ut skattekassan, men en hjälteinsats för klimatet är det inte. Numera blir påsen från matbutiken till soppåse. Den återanvänds och förbränns, den slängs varken ner i jorden runt villatomten eller ute i naturen.