I torsdags kom Skolinspektionens beslut om att stänga Imanskolan i Uppsala. Myndigheten menar att det finns allvarliga brister som rör ”huvudmannens ledningskrets”. Säkerhetspolisen har även gjort bedömningen att skoleleverna ”riskerar att utsättas för radikalisering genom att vistats i en miljö som förespråkar enklavisering av samhället istället för respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar” (UNT, 5/5).

Det var i höstas som Skolinspektionen gjorde en ägar- och ledningsprövning av stiftelserna som driver Imanskolan i Uppsala och Framstegsskolan i Rågsved i Stockholm, som även den kommer stängas. Ledande personer hade nämligen visat sig tidigare ha ingått i ledningen för Römosseskolorna i Göteborg.

Römosseskolans tidigare rektor Abdirisak Waberi dömdes nyligen för grov förskingring och grovt bokföringsbrott, och han uttryckte tidigt kontroversiella islamistiska åsikter offentligt. 

Reglerna för att få bedriva konfessionella friskolor skärptes med den numera tre år gamla lagen om ägar- och ledarprövning. I våras aviserade skolminister Lina Axelsson Kihlblom att kontrollen ytterligare kan skärpas, bland annat med ett så kallat demokrativillkor vid ägar- och ledningsprövning. Friskolor skulle därmed kunna diskvalificeras om huvudmännen till exempel försvarar eller uppmanar till diskriminering eller antidemokratiska handlingar.

Enligt Säpo leds Imanskolan i Uppsala, och Framstegsskolan i Rågsved, av flera personer med kopplingar till Muslimska brödraskapet.

Muslimska Brödraskapet är en politisk-religiös organisation, grundad i Egypten och med målet att skapa en gudsstat styrd med sharialagar. Det betyder inte att anhängarna nödvändigtvis förespråkar våld eller är emot demokratin. Strategin är att långsamt förändra samhället. Men det uppstår ett integrationsproblem, som Aje Carlbom, docent på Malmö universitet, tidigare har påpekat. Vilket beror på besvärande åsikter om yttrandefrihet i religionsfrågor, kvinnors och hbtq-personers rättigheter, samt om antisemitism.

Svenska politiker och myndigheter kunde ha intresserat sig för problemet långt tidigare. 

Den nu dömde Abdirisak Waberi kunde trots sin öppna islamism väljas in som riksdagsledamot för Moderaterna 2006 och länge driva skolor. För bara några år sedan godkände Skolinspektionen könsseparat undervisning på muslimska friskolor.

Allra bäst vore det om konfessionella skolor över huvud taget inte fanns. Men så länge de finns är det bra om elevernas väl och ve äntligen sätts i fokus.