Pandemin avslöjade sårbarheten, men ledde inte till bättre medicinberedskap.
Varför används frasen ”vi har varit naiva” återkommande i 2000-talets Sverige? Möjligen kan det härledas till att det under efterkrigstiden, särskilt 1960-talets år, etablerades en bild av att ingenting var omöjligt i världens rikaste land, en innovativ industrination, glesbefolkad och med enorma naturtillgångar.
Därför kommer det inte sällan som en överraskning när stora brister kommer i dagen. Har vi brist på el? Och cement? Kan vi verkligen bara försvara oss i en vecka om någon anfaller? Det senaste är en akut brist på vanliga läkemedel (UNT 30/1). Hur är det möjligt? Särskilt när beskrivningen görs av en läkare i Uppsala, en stad som måste ligga i världstopp i tillverkade piller per capita de senaste hundra åren. Alltså har vi varit naiva igen.
Specialistläkaren Anna Lundberg har de senaste fem åren jobbat som en detektiv på Region Uppsala med att spåra upp läkemedel att köpa, eller hjälpa vården hitta rimliga alternativa när den vanliga medicinen är slut. Samma jobb görs varje dag på alla apotek gentemot kunderna. Enligt statistik från Läkemedelsverket finns för närvarande över 1 000 pågående ärenden med restnoterade läkemedel.
Vissa mediciner är förstås viktigare än andra och när ens barn inte kan få lindring för hög feber går alla larmklockor. Att så kallade alvedon-suppar desperat måste efterlysas i facebookgrupper krockar med bilden av välfärdslandet Sverige. En mormor fick till slut fick köpa suppar i Umeå och skicka till Uppsala. Och så tvååriga Selma som inte fått sin astmaspray.
”Det är helt orimligt att det i Sverige 2025 inte finns basala godkända livräddande läkemedel att skriva ut till små barn”, säger barnläkaren Fredrik Cederblad. Så är det naturligtvis.
Bristen på läkemedel följer delvis samma logik som försvaret och elsystemet. Beredskapslagren har tömts och samtidigt har produktionen flyttat utomlands och vi har blivit beroende av dessa företag som säljer på världsmarknaden. Vilka i sin tur inte varit så sugna på att exportera hit dem då Sverige betalar mindre än jämförbara länder. Den globala efterfrågan har också ökat starkt då alltfler blir allt äldre.
Pandemin satte fingret på sårbarheten när vaccinerna skulle fördelas över världen, en händelse som dock inte väckte Sverige ur törnrosasömnen. Först nu leder Läkemedelsverket ett arbete med att starta produktion av läkemedel och börja bygga upp nya lager. Om fem-tio år är läget ett helt annat, meddelas det.
Tio år betyder dock många fler vaknätter av oroliga småbarnsföräldrar, jagande mellan öppna apotek om kvällarna. Så blir det när man är naiv, återigen.