Debatten om bråken i Gottsunda och Valsätra den gångna helgen har till största delen kommit att handla om huruvida bråken försenade räddningsinsatsen till en lägenhetsbrand med följd att en person avled.
Om detta råder det delade meningar. Dels är det oklart på vilket sätt räddningstjänsten larmades, dels är det svårt att avgöra om förseningen på upp till 15 minuter bidrog till den olyckliga utgången.
Att det råder delade meningar är ingen ursäkt för vad som hänt. Det försvarar inte de bråkande ungdomarnas agerande och det väcker också frågor om hur polisen agerat. I UNT säger exempelvis polischefen Andrew Tomkinson att han ”kan garantera att om det förekommit våldsbrott eller liknande så hade polisen inte tvekat att agera”.
För en utomstående kan det onekligen vara svårt att förstå att det inte är ett våldsbrott om någon kastar gatstenar och molotovcocktails på personal från räddningstjänsten eller polisen. Och även om inte en enda cocktail eller gatsten träffade, borde det inte råda något tvivel om att olaga hot om våld förekom.
En betydande del av kritiken mot polisen, även internt, gäller att man varit för passiv. Att inte riskera fysisk skada på personal eller bråkande ungdomar har varit prioriterat, ett mer aktivt agerande för att få slut på våldsamheterna har fått stå tillbaka. Om detta var en klok taktik eller ej ska vi inte spekulera i eftersom vi inte har något facit av alternativet. De som önskar sig att polisen agerat mer resolut hade kanske haft en annan uppfattning om ett sådant agerande lett till ytterligare mänskliga offer.
Vi kommer dock inte ifrån att händelserna i Gottsunda och Valsätra inte är en isolerad företeelse. Liknande uppror inträffar regelbundet på olika platser i landet. Förr var det lätt att vid varje tillfälle kräva fler poliser men i Gottsunda fanns det gott om dem. Problemet är att även polisen har svårt att bestämma sig för vilken taktik som är bäst.
När upploppen väl är igång, ofta sent på kvällen, har polisen att göra det bästa av situationen. Orsaken till problemen har inträffat långt tidigare. För bäst hade varit om man kan förhindra att ungdomarna (det är sällan pensionärer eller småbarnsföräldrar som är upprörda) tar till våld.
Debatten om bråken i Gottsunda sammanfaller med att kraven för att komma in på polisutbildningen i höst har sänkts. Oavsett om detta är bra eller ej, bör det leda till diskussion om huruvida det är bra med alltför generella krav på dem som ska utbildas till poliser.
Det borde rimligtvis vara stor skillnad på att hantera en stenkastande ungdomsmobb i Gottsunda och att utreda ekobrott med internationella förgreningar. Det borde vara stor skillnad på att utreda sexuella brott mot barn och avancerad it-brottslighet. Inom andra yrkesgrupper är detta självklart. En lärare som undervisat i naturvetenskapliga ämnen i 30 år, får inte sätta betyg i matematik om hen inte har just detta ämne i sin examen. En kirurg med mångårig erfarenhet av traumavård får vänta lång tid på att få sin utbildning validerad om hen är nyanländ i Sverige.
Visst behöver vi fler poliser men framför allt behöver vi olika polilser.