En man i Tranås, Småland, nåddes för några år sedan av nyheten att hans syster hade gått bort. Hon efterlämnade sin två och ett halvt åriga dotter, boende i Ryssland. Mannen inleder tillsammans med sin fru processen om att adoptera systerdottern. Ett år senare är hon Tranås, med ett svenskt medborgarskap och sin morbror som adoptivpappa. Sedan i vintras är hon tillbaka i Ryssland. På ett barnhem. Hennes adoptivföräldrar ångrade sig och lämnade tillbaka henne. Tranås kommun beslutar, med stöd av Haag-konventionen och LVU, att tvångsomhänderta flickan, och ber Ryssland återföra henne. Som svar får de ett blankt nej.
Det är en absurd historia, som DN rapporterat om (12/7), och den väcker flera frågor som kan summeras till en; hur kan det gå så fel?
Enligt dagens system ansvarar kommunen för genomförandet av dessa så kallade medgivarutredningar, lämplighetsprövningar, av potentiella adoptivföräldrar. Förvänta sig att Tranås kommun ska kunna samla samma kompetens till sina adoptionsärenden som det femtio gånger större Stockholm är det nog ingen som gör. Barn riskerar att falla mellan stolarna. Tranås kommun Lex-Sarah anmälde visserligen sig själva för utredningen av flickans adoptivföräldrar, men det är too little too late – vid det laget var hon redan på ett ryskt barnhem.
Det fanns även två orosanmälningar från flickans förskola som inte ledde någonstans. Det var också förskolan som orosanmälde till socialtjänsten när flickan slutade dyka upp. Då hade de inte sett henne på över två månader. När ett barn slutar dyka upp måste orosanmälningen ske skyndsamt.
Därtill att Ryssland väljer att erkänna ett upphävande av en adoption, vilket ör oförenligt med både svensk och internationell rätt.
Gör Tranås rätt eller fel som driver detta? För att kunna veta det behöver vi veta vad som skulle ske om Tranås återfick flickan. Återförena henne med adoptivföräldrar som uppenbarligen är olämpliga? Gå från ett barnhem i Ryssland in i det svenska fosterhemssystemet? Vad händer om det visar sig att någon vill adoptera henne från Ryssland, ska hon i så fall förlora den möjligheten för att en svensk kommun ställer sig i vägen? Låt oss för all del inte heller glömma att det kan finnas en biologisk far till henne någonstans. Hans rättigheter som förälder hävdes genom adoptionen, men i och med att Ryssland har hävt adoptionen går det inte att säga att han saknar rättigheter. Den enda vars rättigheter verkar ha hävts är fyraåringens.