SVT Uppsala var i går först med att rapportera att Uppsala kommuns rödgröna styre går fram med ett förslag om att tillåta förtäring av alkohol i Ekonomikumparken och Stadsträdgården under dagtid.
Förtäring av alkohol på allmän plats medför helt klart sina problem, precis som alkoholkonsumtion i stort. Fylla kan göra människor både otrevliga och klantiga, det är inte ett trevligt inslag i stadsbilden.
Samtidigt verkar de flesta andra länderna i Europa klara av att människor får ta sig en öl på en picknick. Vi behöver inte ens kolla utanför landets gränser för att hitta exempel där en mer avslappnad inställning till alkoholkonsumtion på allmän plats fungerar väl. Det räcker att ta tåget ner till Sveriges andra studentstad, Lund.
Vem vet. Det kanske är det skånska – och därför mer kontinentala – temperamentet som gör att mer lössläppta alkoholregler fungerar i Lund. Men med tanke på att en inte obetydlig andel av stadens invånare är inflyttade från andra delar av Sverige är den förklaringen inte särskilt trovärdig.
Erik Pelling (S) själv konstaterar att det redan är många som bryter mot förbudet i parkerna och att det därför är rimligt att dessa undantas från förbudet. Men den logiken kan sträckas betydligt längre än så. Det är inte direkt en ovanlig syn att en student på väg till någon av nationerna går med en ljummen burk öl i handen och dricker odiskreta klunkar mellan stegen.
Den huvudsakliga anledningen till att det är ett urvattnat förslag som läggs fram i stället för originalet, som var att man skulle få dricka på alla allmänna platser, verkar vara polisens invändningar. De befarar att det kommer att bli svårare att upprätthålla den allmänna ordningen om alkoholkonsumtionen liberaliseras. Polisen kommer fortfarande ha exakt samma befogenheter att omhänderta personer som stör ordningen eller utgör en fara för andra eller sig själv, deras farhågor kan vara lätt överdrivna.
Argumenten mot förslaget tyder på en förlegad syn på svensk alkoholkultur. Hade det varit så att vi fortfarande levde i brännvinslandet Sverige där supandet var utbrett är det rimligt att införa generella begränsningar för att minska drickandet. Men så ser inte alkoholproblematiken ut längre.
Den har övergått från ett generellt till ett mer specifikt problem som drabbar vissa grupper väldigt hårt. Därför behöver också arbetet mot missbruket bli mer specifikt.
Det mesta pekar på att tillståndet att dricka på allmän plats borde vara betydligt bredare än bara två parker. Men majoritetens förslag är ändå ett tydligt steg i rätt riktning, och efter en provperiod kommer vi nog inse att det är dags att ta steget fullt ut.
Men den verkliga frågan är, kan vi verkligen låta Lund vara bättre än oss? Man förstår att de som stad med ett relativt nygrundat universitet fortfarande har lite ungdomliga rebellkänslor kvar. Men ibland kan lite ungdomlig radikalitet vara bra. Så är i alla fall fallet när det kommer till att tillåta öldrickande på allmän plats.