Israels premiärminister Benjamin Netanyahu från konservativa Likud-partiet vann valet 9 april. Men han fick inte ihop en majoritet i parlamentet Knesset före den lagstiftade tidsfristen att bilda ny regering löpte ut.
Det har inte hänt sedan staten Israel bildades. Nya val hålls i september.
Stötefrågan är en ny lag om värnplikt. Ultraortodoxa judar och araber är undantagna. Minskande årskullar och färre judar som ansöker om israeliskt medborgarskap gör att landet länge brottats med frågan hur fler ska rekryteras till armén.
Att utöka värnplikten till fler grupper är en början. Många religiöst moderata och sekulärt sinnade menar att även djupt religiösa judar ska behandlas som övriga israeler. Avigdor Lieberman, Netanyahus tidigare försvarsminister och koalitionspartner, har drivit på för en lagändring som tvingar ultraortodoxa judar att tjänstgöra.
Lagförslaget förargade givetvis de ultraortodoxa partierna, en annan del av Netanyahus tidigare koalitionsunderlag. Netanyahu har inte kunnat (eller velat) visa hur han ska överbrygga klyftan mellan sekulära nationalisten Lieberman och de religiösa nationalisterna, varför ingendera ville stödja en ny Likud-ledd regering.
Israel är Mellanösterns enda demokrati. Religiöst godtycklig uppdelning av annars likabehandlade medborgare hör inte till demokratin. Det är skillnad på en stat byggd för judar och en stat byggd på judisk lag.
Netanyahu hotas av åtal för mutor och korruption. Han har försökt pressa igenom en lagändring i Knesset som omöjliggör för Israels högsta domstol att åtala honom.
Men med Knesset nu upplöst hinner lagen förmodligen inte antas mellan nya valet och det att beslut ska fattas om att väcka åtal. Så även om Netanyahu vinner på nytt i september kan han ställas inför rätta. Ingen vill stödja en regeringschef som åtalas. Koalitionsplanerna kan skjutas i sank på förhand.
Demokratier bygger även på principen att folket kan hålla makthavare ansvariga. Lyssna på israelerna i september.