Den första tanken när kvällsnyheterna toppar sin sändning med skyfall, översvämmade vägar och källare: tur att det inte hände här! Så var det under helgens rapportering från Västra Götaland och så är det när en valfri stad i mellansverige drabbas. Uppland klarade sig, i alla fall den här gången.
Det räcker med att gå tillbaka till 2018, då det krävdes båt för att ta sig under spåren i Uppsala resecentrum, för att konstatera att det bara är en tidsfråga innan regnet kommer. Det stora regnet alltså, som leder till en översvämning av Fyrisån som kan drabba 15 000 boende i centrala staden liksom åtskilliga samhällsviktiga verksamheter, allt enligt länsstyrelsens rapport från 2015. Många åtgärder för byggnader, mark samt en översyn av försäkringar borde redan vara på plats.
Kommunerna och byggherrarna sitter inte med armarna i kors. Varje nytt bostadsområde har helt andra principer för andelen grön- respektive hårdytor, liksom för hanteringen av dagvattnet. I exempelvis Rosendalsområdet finns ett underjordiskt vattenmagasin, en dagvattendamm och en skatepark med samma funktion (UNT 29/7).
Men det är förstås inte så att ”skateparken kan rädda Uppsala”, möjligen undantaget det relativt högt belägna Rosendal. Fålhagen- och Luthagenborna i centrum väntar på skyfallet som hastigt kan förändra livsvillkoren. Där finns inte plats för några större parker eller dammar, knappt ens nya planteringar. Den förtätning som länge varit ledstjärnan i Uppsalas utveckling kan komma med ett högt pris under innevarande sekel.
Det finns städer som ligger betydligt sämre till än Uppsala. Ett grundproblem har alltid varit att det är så attraktivt att bo nära vatten. Strandlägena driver upp markpriserna för kommunerna och gör det enklare för byggbolagen att räkna hem projekten. Förändringen i bostadsköparnas medvetande går trögt. Man vill ha vågklucket och bryggan utanför och hoppas sedan på det bästa. Skyfallen kommer ju oftast någon annanstans.
Insatserna kommer dock att förändras för den som spelar roulette med vädret under 2000-talet. Klimatförändringarna leder inte bara till att den totala mängden nederbörd kommer att öka, med 20-30 procent i Uppsala enligt länsstyrelsen (2022). Förändringarna av klimatet innebär också en högre sannolikhet för extremväder, som till exempel skyfall av en helt annan omfattning än tidigare.
I väntan på skyfallet med stort ”S” får varje bostadsrättsförening och villaägare göra vad som kan göras, med källarutrymmen, avrinning och nya planteringar där det går. Allt för att undvika att bli förstanyhet i Rapport.