Styret i Region Uppsala berättade i veckan hur de dystra ekonomiska tiderna ska mötas. Under 2023 finns pengar kvar, huvudsakligen från de väl tilltagna statliga pandemistöden, men nästa år krävs effektiviseringar för att behålla en budget i balans.
”Hög inflation är välfärdens fiende” är rubriken på alliansens förslag till plan och budget 2024. Till detta kan läggas en annalkande lågkonjunktur. Den typen av svängningar tillhör det normala och det gör också styrets förslag till besparingar. Att styra vård från det dyra storsjukhuset till den billigare primärvården, att förbättra samarbetet med kommunerna och se till att färdigvårdade patienter kommer tillbaka till boendet, det är önskningar som är lika gamla som landstingen själva.
Det ska sägas att det finns fler och mer konkreta förslag på effektiviseringar, men i pengar kommer inget i närheten av ”rätt vård på rätt ställe”, att akutsjukhuset också ska användas som ett sådant.
Ofrånkomligen handlar regionens och skattebetalarnas väl om Akademiska sjukhuset. Och där finns ett större moln som skymt verksamheten långt före pandemin, kriget och inflationen, och som om ingenting görs fortsätter att verka när det råder fred och högkonjunktur. De anställda trivs helt enkelt inte på jobbet, särskilt inte sjuksköterskorna.
Vantrivseln gäller stressen, lönen och schemana, även om ordningen däremellan kan variera. Resultatet är som alla vet uppsägningar och hyrpersonal. Hyrkostnaden totalt för regionen steg från 261 miljoner 2021 till 416 miljoner i fjol. Någon minskning har inte varit synlig hittills i år och det är lätt att inse att målet om en nollbudget 2024 snart kan vara ouppnåeligt.
Alliansstyret lägger fram ett paket riktat till personalen. Där ingår fler särskilda lönesatsningar, riktat till personal med lång erfarenhet, studielön för blivande specialistsjuksköterskor, satsning på barnmorsketeam och fler platser för AT-läkare. Det ska också finnas ökade möjligheter för äldre att jobba deltid som handledare för ny personal.
Oppositionsregionrådet Helena Proos (S) håller helt med om att det ska vara en större lönespridning, att erfarenhet ska löna sig, liksom handledarjobbet. Men hon tror att scheman och skiftarbete är viktigare frågor än just bara lönen. ”Vad som behövs är en långsiktig strategi som tas fram tillsammans med personalen”, säger hon.
De ideologiska skillnaderna går att överbrygga. Alla från höger till vänster vill på något sätt charma sköterskorna på Ackis. Insikten har kommit sent med tanke på alla år av protester och massuppsägningar, med rätt stor sannolikhet för sent för att få en budget i balans 2024.