Efter det ungerska parlamentets besked i måndags står det i princip klart att Sverige snart blir Natos 32:a medlemsstat. ”Vi är beredda”, sade statsminister Ulf Kristersson på frågan om eventuella ryska reaktioner. Dagen därpå upprepade den ryska ambassaden sin ståndpunkt från Turkiets godkännande av Sverige och utlovade ”repressalier av politisk och militärteknisk karaktär”.
I praktiken betyder det skenanfall, som intrång på svenskt territorialvatten och att flyga nära svenska militära mål. Det kan också betyda sabotage av infrastruktur samt ett eskalerande antal cyberattacker. Forskare på FOI och Utrikespolitiska institutet gör dessa bedömningar.
Det absolut enklaste sättet att tillfoga skada i öppna demokratier som Sverige är att skicka in ransomware, även kallat utpressningsvirus, i datasystem. Viruset krypterar filer som kan öppnas igen mot en lösensumma. Det kallas asymmetrisk krigföring eftersom det drabbar samhället mycket brett, från breda adressregister till mycket känsliga uppgifter.
I januari drabbades Akademiska sjukhuset i Uppsala, tillsammans med ett stort antal myndigheter och företag, av Akiras attack mot it-leverantören Tietoevry, med tydliga kopplingar till Ryssland. Det blev en lärdomsresa på dryga tre veckor där bland annat läkemedel fick beställas med hjälp av att fylla i blanketter som lades i en faxmaskin. På onsdagen råkade Sophiahemmet i Stockholm ut för samma sak. Dagen innan attackerades Bjuvs kommun i Skåne.
Den här krigföringen har pågått i ett antal år, minns exempelvis de obrukbara kassaapparaterna på Coop 2021. Attackerna lär alltså öka efter Natointrädet och måste mötas från två håll. Dels med ökat skydd och samarbete, dels med fungerande reservrutiner.
Lika naturligt som att sjukhus och andra viktiga anläggningar har reservaggregat om elen skulle gå, måste det vara med penna, papper och nämnda faxmaskiner, pärmar med instruktioner och så vidare. Och, inte att förglömma, personal som kan hantera analoga gammaldags metoder. Det finns kompetenser som försvinner snabbare än någon kan ana.
Det ska finnas en jolle bunden bakom fartyget som stävar vidare mot den helt digitala framtiden, fylld med kontanter och kunskap som riskerar att gå förlorad. Nyheten om sjukhuspersonal som faxar balanserar på gränsen till lustifikation, en så kallad ”rundis” som presenteras strax före vädret. Men det är blodigaste allvar, ett exempel på det kraftigt försämrade säkerhetsläget. Skrivmaskiner, hålslag, gem och häftapparater bör också snarast plockas fram ur källarförråden. Annars går det inte att säga att ”vi är beredda”.