I går röstade USA:s radio- och telestyrelse FCC för att riva upp den lag som garanterar nätneutraliteten i landet. Principen om nätneutralitet innebär i korthet att tillgången till internet ska vara densamma för alla aktörer som vill sända trafik: internetleverantörerna ska inte ha rätt att gynna vissa enskilda sajter, storbolag som Facebook ska inte ha rätt att köpa sig en gräddfil i konkurrensen om kunderna. I USA infördes reglerna om nätneutralitet under Obama-administrationen.
På kort sikt innebär det amerikanska beslutet sannolikt inte så mycket för Sverige. Nätneutraliteten skyddas av regler på EU-nivå. Men vi bör vara medvetna om att ett fritt internet inte är en självklarhet här heller. Ett aktuellt svenskt fall visar att det finns anledning till oro för internetanvändare också på vår sida om Atlanten.
Telia, som svenska staten är storägare i, erbjuder nämligen fri surf på vissa populära sociala sajter som Facebook. Som ledande medieföreträdare skrev i ett upprop i UNT den 3 maj 2016 innebär Telias agerande att de utvalda sociala plattformarna ges ett försprång framför andra medieaktörer, vilket i förlängningen förvårar för svenska medieföretag att nå ut till allmänheten. ”Att statligt ägda Telia tar på sig en ledartröja i racet mot botten är direkt sorgligt”, menade undertecknarna.
I en tid när så mycket av opinionsbildning sker på internet är det särskilt viktigt att nätet är fritt. Den som slår vakt om ett fritt internet slår därför samtidigt vakt om yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen.