Nätläkare är bra på att göra reklam för sig. När de gör reklam, vill säga. Så fort de förekommer i andra sammanhang blir ofta slutsatsen att det är en bransch som behöver regleras betydligt hårdare. Så är också fallet i journalisten Erik Gallis dokumentär om bantningsmedlet Ozempic (i tre delar, Uppdrag Granskning, SVT Play).
Förutsättningarna är alltså att det råder brist på Ozempic i Sverige, liksom på de flesta håll i världen. Bristen drabbar dem med allra störst behov av medicinen, som diabetes typ 2-patienter. Men den gynnar den som kan betala. Och den som kreativt kan fejka exempelvis kraftig övervikt, vilket Erik Galli gör i reportagen.
De intervjuade nätläkarna påstår att de har kontroll på sina patienter och tror sig veta att det är ytterst ovanligt med fusk. ”Det går att lura vårdcentraler också om man vill bli sjukskriven”, säger en och understryker att kontakten mellan läkare och patient alltid bygger på ärlighet och förtroende. Men man kommer aldrig ifrån att det är stor skillnad mellan ”ställ dig på vågen” hos husläkaren och ”fyll i din vikt” hos nätläkaren.
Det värsta är inte om ett antal överviktiga tar en genväg och lurar till sig ett recept (även om det som sagt kan ske på bekostnad av dem med akut behov). Nej, det värsta är att Ozempic till fel person kan orsaka död. Malin Fröling hade aneroxi på gymnasiet följt av en hetsätningsstörning. Hon tvekar inte om vad hon gjort om hon fått ett återfall och velat ha Ozempic. ”Vad som helst” är svaret och där ingår förstås att kryssa ”nej” på frågan om hon har en ätstörningshistorik.
Ändå var det först i våras som Region Uppsala gick ut med en uppmaning att läkare ska sluta skriva ut diabetesläkemedel för viktnedgång (UNT 12/9).
Ozempic tillverkas av danska Novo Nordisk, med ett börsvärde som överstiger Danmarks BNP. Sådana framgångssagor kan lätt drabbas av bakslag. De senaste veckorna har det drabbat AI-ledande Nvidia och den haussade batteritillverkaren Northvolt. Det borde också drabba Meta (Facebook, Instagram) efter all diskussion om skärmar, sociala medier och ohälsa.
Det verkar för bra för att vara sant med en medicin som helt enkelt tar bort hungern. Enligt WHO pågår en global fetmaepidemi med oöverskådliga konsekvenser. Men risken med att löpa åt samma håll mot en lösning, att glömma bort alla alternativa metoder som kostråd och motion, är att baksidan snabbare kommer i dagen. Erik Galli visar tydligt vad som kan hända med Ozempic. Myndigheterna måste nu agera snabbt mot handeln och förskrivningarna på nätet.