Mordet vid Hjälstaviken utanför Enköping har många offer. I första hand naturligtvis den 26-årige man som mördades och hittades hängd i ett träd. Men också de fem tonåringar som på onsdagen dömdes för mord eller medhjälp till mord av tingsrätten. Ett stort antal familjer har krossats efter de unika och dramatiska händelserna i naturreservatet. Även det svenska rättssystemet är på ett sätt ett offer.
Alla inblandade nekar till brott och domen kommer med stor sannolikhet att överklagas. Enligt tingsrätten är den 16-åriga flickan från Enköping centralgestalten i hela förloppet. Hon ska tidigare ha utsatts för en våldtäkt av 26-åringen som hon anmälde i februari. När ingenting hände ska hon och de fyra andra tonåringarna ha tagit saken i egna händer, lockat ut 26-åringen till Hjälstaviken och mördat honom.
Enligt Enköpings-Posten har den 16-åriga flickan hyllats på sociala medier. ”Du ska inte ha straff du ska ha medalj nu kan han inte förstöra fler liv”, är en kommentar som sammanfattar den positiva inställningen till henne och till mordet.
En grund för inställningen är den låga uppklarningsgraden för sexualbrott. Omkring 5-6 procent av alla anmälda våldtäkter leder till fällande dom. Till detta kan läggas att bara uppskattningsvis 10-20 procent av alla sexualbrott anmäls. Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 uppgav 4,7 procent av befolkningen att de utsatts för sexualbrott, vilket motsvarar nästan 400 000 personer.
Givetvis kan rättssystemet göra mer för att utreda och lagföra fler som anmälts för våldtäkt. Det är också ett prioriterat område när polis och domstolar tillförs mer resurser de närmaste åren. Mycket har hänt i synen på sexualbrott, med samtyckeslagstiftningen, synen på offrets roll och i bedömningen av trovärdiga berättelser. Problemet med bevisföring återstår dock, i de fall där vittnen saknas, där tiden har gått och det inte heller finns fysiska bevis. Att lätta på beviskraven är ändå en mycket farlig väg att gå.
Det senaste avsnittet av Historien om Sverige (SVT Play) visade på framväxten av tingsplatser och rättsskipning på 1100-talet. Även om straffen i regel var ytterst brutala, som stegling, ansågs rättssäkerheten viktig, att det var rätt person som dömdes.
900 år senare skakar fundamentet i rättsstaten på grund av internet. Processen när misstänkta pedofiler eller våldtäktsmän hängs ut saknar väsentliga delar av allt som byggts upp. Ingen för deras talan, man jobbar med skamstraff och pöbelvälde, där den som skriker högst får rätt. I yttersta fall skipas också ”rättvisa” vid sidan av lagen. Det är mycket oroande.