Skandalen med de syntetiska luftstrupar som opererats in på patienter på Karolinska sjukhuset (KS) har väckt frågor om både forskningsetik och patientsäkerhet.
Paolo Macchiarini, som genomförde operationerna, var verksam som överläkare på KS och forskare vid Karolinska institutet (KI). Macchiarini-skandalen har blottlagt vilka förödande konsekvenser en kultur av ja-sägare kan få för både forskning och sjukvård.
Just nu pågår en utredning om hur hanteringen av oredlighet i svensk forskning ska förbättras. Utredningen tillsattes av regeringen i fjol och kommer att vara klar i november. Förra veckan presenterade också Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Svenska Läkaresällskapet (SLS) en utredning om nya riktlinjer för forskare och läkare som arbetar i gränslandet mellan klinisk forskning och avancerad sjukvård.
Nya behandlingsmetoder testas normalt i kliniska forskningsprojekt. Men det är oklart vilket utrymme lagstiftningen ger för användandet av obeprövade behandlingsmetoder inom hälso-och sjukvården.
För patienter som är allvarligt sjuka, men som inte deltar i ett kliniskt forskningsprojekt, bör möjligheten finnas att behandlas med nya metoder som ännu inte genomgått alla kliniska tester. Men relationen mellan läkare och patient är i allmänhet ojämlik och det är därför viktigt med tydliga riktlinjer som garanterar patientsäkerheten.
Bland annat föreslår KVA och SLS en nationell kommitté som ska bedöma när obeprövade behandlingsmetoder kan användas. Det framstår som en viktig åtgärd för att undvika de situationer av jäv som kan uppstå om besluten fattas lokalt på sjukhusen.
Det behövs ett ständigt arbete för att minimera risken för forskningsfusk och att garantera patientsäkerheten. Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapets utredning är välkommen.