Molnen hopar sig för alla unga som söker jobb

Efter coronakrisen kommer frÄgan om ungas utanförskap att stÀllas pÄ sin spets.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) behöver andra verktyg om unga ska fÄ jobb.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) behöver andra verktyg om unga ska fÄ jobb.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2020-07-02 15:47
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Just nu gÄr tiotusentals svenska 19-20-Äringar och funderar pÄ vad de ska göra till hösten. Skolbetygen Àr inte de bÀsta och pÄhuggen man haft i restauranger och butiker lyser med sin frÄnvaro under coronakrisen. I vÀrsta fall, eller till och med sannolikt, kommer det att se nÀstan lika illa ut under kommande Är nÀr pandemin omÀrkligt övergÄr i en djup lÄgkonjunktur.

Att regeringen satsar 100 miljoner kronor extra för att kommunerna ska kunna ”skapa jobb till unga” Ă€r förstĂ„s en droppe i havet. Elisabeth Svantesson (M), ekonomiskpolitisk talesperson, har en poĂ€ng nĂ€r hon i SVT Aktuellt (1/7) pĂ„pekade att det redan i början av Ă„ret fanns 20 000 lĂ„ngtidsarbetslösa ungdomar. Det Ă€r ett politiskt misslyckande av rang dĂ„ vi har sex Ă„rs brinnande högkonjunktur bakom oss, med stor arbetskraftsbrist och jobb Ă„t alla som varit anstĂ€llningsbara.

Begreppet ”ungdomsarbetslöshet” har förvirrat den politiska debatten under 2000-talet. Det talades lĂ€nge om ”massarbetslöshet”, att upp till var tredje ung (18-24-Ă„ringar i statistiken) gick utan jobb. NĂ€r det visade sig att gymnasieelever som bodde hemma och sökte helg- eller feriejobb inkluderades dĂ€r, slog pendeln över Ă„t andra hĂ„llet. Plötsligt fanns knappt problemet lĂ€ngre. Unga och jobb? Det löser sig vĂ€l.

Men det har hela tiden funnits en minoritet av unga som aldrig fÄtt fotfÀste pÄ arbetsmarknaden, ett första riktigt jobb. Med sprÄksvÄrigheter, segregation och utanförskap, har gruppen stadigt vÀxt de senaste fyra-fem Ären. Och med en riktigt djup lÄgkonjunktur kan antalet unga som hamnar utanför explodera. Det skulle bli en mycket giftig kombination för hela samhÀllet, sÀrskilt med tanke pÄ vilka andra inkomstmöjligheter som erbjuds unga mÀn i utanförskapsomrÄden.

Det hĂ€r har man vetat lĂ€nge, men nĂ€r Elisabeth Svantesson i Aktuellt-debatten talar om bidragstak och lĂ€rlingslöner svarar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) hĂ„nfullt att ”lĂ€gre löner” alltid Ă€r lösningen nĂ€r borgerliga partier fĂ„r inflytande.

Men om det verkligen Ă€r en del av lösningen, att fĂ„ ned de höga trösklarna till jobb i Sverige? Nyamko Sabuni (L) skrev pĂ„ DN Debatt i gĂ„r (2/7) om ”integrationsskulden”, att sju procent av de vuxna svenskarna saknar en rimlig inkomst. I Tyskland, ocksĂ„ ett stort invandrarland men med ett vĂ€l utbyggt lĂ€rlingssystem, Ă€r motsvarande tal fyra procent. 

Det Àr bara att fortsÀtta tjata och bedriva oppositionspolitik. Ingen regering kan skapa jobb till Sveriges unga. Det enda som gÀller Àr att skapa förutsÀttningar sÄ att företagen kan anstÀlla dem.