År 2008 lanserade landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) Matlandet Sverige, en miljardsatsning som skulle ge 20 000 nya jobb på landsbygden till 2020. Så blev det inte, jordbruket fortsatte att rationalisera. Alliansens matprojekt kritiserades för att vara otydligt och fick öknamnet ”Eskil äter”, efter att ministern porträtterats intagande allt från löjrom i Kalix till skånska delikatesser.
Efter maktskiftet 2014 lanserades en ny livsmedelsstrategi, ”för hela kedjan från producent till konsument”. Men inte blev det så mycket tydligare. Trots ett ökat medvetande om närodlat och närproducerat, trots kosläpp och duktiga entreprenörer på landet, finns det ett cementerat avstånd till kunderna. Mat är helt enkelt något som dyker upp på hyllan i mataffären. Om inte har de väl missat i beställningen från centrallagret?
Men kriget i Ukraina och energikrisen har ställt allt på ända. Eller, snarare, kriserna har satt blixtbelysning på behovet av att producera mat till sin befolkning. Det gör inte Sverige, hälften importeras, framför allt på grund av breddgraden och den korta odlingssäsongen. Det som fungerar bäst är vete i landets södra delar.
Detta innebär i sin tur att 99 procent av svenskarna skulle svälta ihjäl vid ett fullskaligt kärnvapenkrig, enligt en studie i tidskriften Nature Foods (23/8). Sotmolnen av eldstormarna efter attackerna mot städer skulle blockera och orsaka en långvarig så kallad atomvinter. Varje land skulle i första hand förse sin egen befolkning med den mat som ändå kunde odlas, enligt studiens scenario.
Även utan kärnvapen ses under 2022 verkliga bekymmer med transporter mellan länder och med kraftigt ökade kostnader för jordbruk, för drivmedel, konstgödsel, foder och uppvärmning. Kraftigt ökande priser för maten är redan ett faktum och ”hålen i hyllorna” är inte heller så långt borta som tidigare.
Om någon till äventyrs sett Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som en något obskyr intresseorganisation är det slut med det nu. ”Risken för en minskad livsmedelsproduktion i Sverige är påtaglig”, skriver LRF i ett pressmeddelande (7/10). LRF kräver att den nya regeringen prioriterar ”en uppdaterad livsmedelsstrategi”.
Lantbruket har en nyckelroll inte bara för matproduktionen. Bioenergin levererar också mer energi än kärnkraft och vindkraft tillsammans och utgör vägen bort från beroendet av fossil energi. Skogsnäringen är också helt central för klimatomställningen och den biologiska mångfalden. ”Eskil äter” är långt borta och ansvaret för dessa frågor blir en tung post i den kommande regeringen.