Omkring hälften av alla avlidna i covid-19 i Sverige har bott på äldreboenden. Räknar man in alla som haft hemtjänst blir andelen av dödsfallen ännu mycket högre. Redan i mitten av mars såg Folkhälsomyndigheten (FHM) en ökning av coronasmittan på Stockholms äldreboenden. Några veckor senare sade Erik Slottner (KD), äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholm: ”Tyvärr kan vi se att det också har kommit till hemtjänsten” (Sveriges Radio 2/4).
Likaså har orsakerna till smittspridningen varit välkända en tid. Den har berott på brist på skyddsutrustning, att personal jobbat trots sjukdomssymtom och svårigheter att skapa säkra avstånd mellan de boende, särskilt dem med demenssjukdomar. En allmänt rörig personalsituation, med många timvikarier, har också bidragit.
Regeringen och FHM har känt till situationen för de äldsta och svagaste, beklagat den djupt men lämnat åt regioner och kommuner att agera. Resultatet är fortsatt spridning över landet. I går meddelade Region Norrbotten att 29 av 38 som avlidit i covid-19 hittills haft någon form av äldreomsorg. ”Väldigt, väldigt olyckligt”, säger smittskyddsläkaren Anders Nystedt och uppger att det saknats skyddsutrustning (SVT 6/5).
På torsdagen meddelade Region Skåne att man ska börja coronatesta personal i äldreomsorgen, alltså nästan två månader efter varningen om riskerna från FHM. Uppsala kommun har ägnat sig åt en utredning om huruvida man kan ta bort vissa insatser i hemtjänsten för att minimera de fysiska kontakterna. Det fanns dock inget lagstöd för att ta bort bistånd som man har rätt till, skriver äldrenämndens ordförande Caroline Hoffstedt (S) i ett svar på en insändare (UNT 6/5).
Rörigheten gäller i hög grad hela äldrevårdens organisation i Sverige. Många anhöriga till svårt sjuka äldre har upplevt hur den sjuke bollats som en het potatis mellan regionen och kommunen, och mellan olika boende- och vårdformer. Ursprunget var den stora Ädelreformen 1992 som flyttade de äldre multisjuka från långvården till äldreboenden. Den påföljande ekonomiska krisen flyttade också avancerad sjukvård till hemmen, där den sedan blivit kvar.
UNT:s ledarsida skrev om reformerna och dess konsekvenser 16/4 under rubriken ”Öppen smittväg in i äldrevården”. ”Ingen kan bli förvånad”, slogs det fast i texten, men det är just vad kommun- och regionpolitiker blivit. Och fortsätter att bli, samtidigt som regeringen inte håller i rodret. Skammen för äldrevården borde trumfa all annan kritik av svensk coronastrategi hundrafalt, och den lär leva kvar länge efter att epidemin klingat av.