Vad hände med vårdkrisen? Det var i mitten av januari som den grasserade som värst, med ord som ”kris” och ”krigszon” (Aftonbladet 14/1). Epicentrum var i Stockholm och Expressen ställde regionrådet Anna Starbrink (L) till svars för att ”patienter dör bakom draperier på akuten” (21/1). ”Det är ett ansträngt läge”, svarade politikern, till synes helt utan kontakt med verkligheten.
Har det blivit bättre eller har vårdpersonalen slutligen gett upp? Eller har medierna bara fått annat att pyssla med, som ett virus från Kina? Problemen i hälso- och sjukvården ska inte förringas, de finns där och ska åtgärdas. Men de behöver nyanseras, vilket görs utmärkt i Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser 2020”, en rapport som TT refererade och som gavs plats med en spaltnotis på sidan 14 i gårdagens UNT.
Rapporten från Socialstyrelsen visar på förbättrade medicinska resultat sedan den senaste mätningen. Det är allt fler som överlever folksjukdomar som cancer och hjärtinfarkt, och även diabetesvården har blivit bättre. Kvaliteten på sjukvården är alltså mycket bra, men tillgängligheten blir däremot allt sämre.
För sjätte året i rad minskar andelen patienter som får en planerad operation inom 90 dagar, det vill säga inom vårdgarantins bortre tidsgräns. Den utökade vårdgarantin, som infördes 2005, uppfylls inte. ”Tillgängligheten i den svenska vården är problematisk”, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, till TT. Hon tillägger att primärvården är för dåligt utbyggd, en grundorsak till köerna.
Ett annat problem är ”överbeläggningar och utlokaliserade patienter”. Brist på vårdplatser gör att patienten vårdas på ett annat ställe än där de optimala resurserna finns, exempelvis på akuten i stället för på en avdelning. Detta ökar risken för vårdskador, konstaterar Socialstyrelsen. Problemet har förvärrats varje år mellan 2014 och 2018, för att sedan ligga kvar på samma nivå under fjolåret. Brist på sjuksköterskor är huvudorsaken till de färre vårdplatserna, som det bland annat angetts på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Problematisk tillgänglighet är inte samma sak som kris och katastrof. Det står helt klart att vården har problem, men chansen att lösa dem ökar om de kan beskrivas på ett riktigt sätt. Att skylla överdrifterna på medierna räcker inte heller. Politikerna har ett stort ansvar. Vården är en av väljarnas viktigaste frågor och lockelsen i att kunna klämma åt en rödgrön regering eller alliansen i en region kan stå i vägen för konstruktiva förslag. Det är också problematiskt.