Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tvingar Akademiska sjukhuset att ordna 30 nya vårdplatser på två månader, annars hotar ett vite på 20 miljoner kronor. Sommarens kaos på framför allt akutmottagningen innebar en ”fara för patientsäkerheten”, enligt IVO. Det har inte blivit bättre i höst. Nyligen rapporterades att patienter fått vårdplatser utan larmklocka och i stället tvingats ”använda grytlock” för att påkalla uppmärksamhet (UNT 15/9).
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, håller med IVO om att patientsäkerheten är hotad och att kraven måste uppfyllas (UNT 30/9). Malin Sjöberg Högrell (L), sjukhusstyrelsens ordförande, skriver på UNT Debatt (30/9) att styrelsen har ”flera åtgärder på gång” för att Akademiska ska få fler vårdplatser. Konkret ska 18 platser på sjukhuset och 33 närvårdsplatser i regionen tillföras. Tillsammans med nya rutiner för akutsjukvården efter sommaren ska problemen kunna avhjälpas, enligt Sjöberg Högrell.
Men problemen för Akademiska har aldrig varit brist på ambitioner, i alla fall inte de senaste 30 åren. Varje sjukhusledning, varje landstings- och regionledning har alltid haft samma mål, även om metoderna varierat något. Sjöberg Högrells företrädare Vivianne Macdisi (S) lovade 2016 att sluta använda vårdplatserna som ett dragspel för att möta underskotten (200-300 miljoner kronor de föregående åren). Den dåvarande majoriteten hade höjt skatten med 55 öre för att få ekonomin på fötter (UNT 24/4 2016). Det gick så där.
Den onda cirkeln för storsjukhuset har varit en otydlig organisation med otydliga uppgifter (regionvård och högspecialiserad vård) som gett bristande kontroll. Underskotten har i sin tur lett till besparingar och att det varit svårt att behålla personal, särskilt sjuksköterskor, vilket i sin tur inneburit indragna vårdplatser.
Oktober och november är tiden när budgetprognoserna för Akademiska brukar vika av kraftigt åt fel håll. Pandemins effekter kan slå åt båda hållen med uppdelningen av regionalt och statligt ansvar för covidvården, liksom för den eftersläpande vårdskulden. En effekt är att fler vill jobba i vården, nästan 14 000 hade sjuksköterskeprogrammet som första val i höst, en ökning med 13 procent från fjolåret. Men de som redan är i tjänst är förstås slitna och en ”vårdplats” är mer än bara en sjukhussäng på ett rum.
UNT:s ledarsida har ett flertal gånger genom åren föreslagit att det borde utredas om ett universitetssjukhus som producerar vård för hela landet inte också kan ha ett statligt huvudmannaskap. Regionen går nu in på sitt fjärde decennium med att försöka få kontroll på Akademiska sjukhuset. De höga ambitionerna har inte hjälpt hittills.