Glädjekalkyler har satts i system – politikerna har beställt en Mercedes men gett pengar till en Skoda. Så beskrev Robert Dalsjö, forskare vid FOI, situationen för det svenska försvaret vid seminariet ”Framtidens försvarsmakt” i Almedalen på måndagen. Samtidigt kan vi i DN läsa att flera av de satsningar som försvarspolitikerna kommit överens om inte kan genomföras. Det saknas helt enkelt pengar. Bland annat tvingas Försvarsmakten ställa in krigsförbandsövningar, enligt ett nytt underlag som Försvarsmakten lämnat till regeringen inför nästa års budget.
Försvarets ekonomi är alltså hårt ansträngd. Redan i våras begärde ÖB Micael Bydén ökade försvarsanslag för att kunna genomföra det försvar politikerna beslutade om 2015 för 2016–2020. Men i vårbudgeten fanns inga nya pengar till försvaret från regeringen.
En nedgång i den militära förmågan innebär, som Micael Bydén sade på seminariet, ett risktagande. Ryssland är fortsatt den aktör som utmanar den europeiska säkerhetsordningen och landet har tydliga ambitioner att fortsätta att öka sin militära förmåga. Om vi har en lägre ambition ökar det som Bydén kallar ”förmågegapet”. Det är ett risktagande.
Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och försvarsanslagen för låga. Trots det finns en hel del som är positivt, som Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg konstaterade på seminariet. Inte minst är den politiska medvetenheten om behovet av försvarssatsningar större i dag jämfört med för några år sedan. I dag har vi en bättre och mer initierad försvarspolitisk debatt och ifjol genomfördes den viktiga Aurora-övningen. Dessutom ökar svenskarnas förtroende för Försvarsmakten.
Men politikerna måste sluta med glädjekalkylerna. Förmågegapet får inte öka.