Låt inte folkomröstningen stoppa euron

För 20 år sedan genomförde Sverige en folkomröstning som resulterade i ett nej till euron. Den får inte stoppa oss nu.

Dåvarande Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg röstade ja till euron i valet 2003

Dåvarande Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg röstade ja till euron i valet 2003

Foto: Henrik Montgomery

Ledare2023-06-21 06:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Konceptet folkomröstningar är vid första åsyn ett enkelt sådant. Givetvis ska folket få rösta om stora frågor. Vi lever ju i en demokrati, inte sant? I verkligheten är det inte fullt så enkelt. Sverige är en representativ demokrati av en anledning. Vi väljer våra företrädare eftersom det är omöjligt för medborgarna att läsa in sig på frågor i tillräckligt stor utsträckning. Det går inte heller att ställa någon till svars efter en folkomröstning.  

Förvisso kan man argumentera för att när det gäller enskilda sakfrågor så kan man lita på folket. Att folkviljan var tydlig för 20 år sedan går inte att argumentera emot och därför var det ett enkelt beslut för politiken att följa folkomröstningen. Men vilken tyngd ska den ha i dag? Förutsättningarna i dag jämfört med 2003 är annorlunda. Barnsjukdomarna som fanns i euron botades till stor del efter finanskrisen i slutet av 00-talet. Svenska kronan är historiskt svag och svenskarna blir fattigare för varje år jämfört med våra europeiska vänner.

För tio år sedan kostade en euro 8,6 kronor och en amerikansk dollar 6,4 kronor. I dag (20/6) är de siffrorna i stället 11,72 och 10,71. Detta är historiskt svaga siffror som vi inte sett sen 6 mars 2009. Den danska kronan som har en fast växelkurs mot euron motsvarar i dag 1,57 svenska kronor. Det är länge sedan det var tokbilligt för sydsvenskar att åka färjan till Danmark och köpa öl. Alla barnfamiljer som i sommar vill åka på semester kommer också känna att glassen, çevapçiçin och fetaosten kommer att vara svindyr. 

Näringslivet har börjat efterfråga ett valutabyte. I Näringslivsbarometern från februari i år svarade 51 procent att Sverige bör införa euron, den siffran var bara 40 procent för tre år sedan. Bara 39 procent vill i dag behålla kronan som valuta. Även om inflationen håller uppe vinsterna 2023.

I politiken är det än så länge bara Liberalerna som är för ett införande av euron. Något de i många år blivit näst intill utskrattade för känns i dag inte alls lika otänkbart. Sanningen är att eurozonen inte är ett optimalt valutaområde. Men Sverige tycks vara ett ännu sämre alternativ.

Det leder till att vi står utanför maktens centrum tillsammans med en handfull länder som Polen och Ungern. Det är dags att Sverige släpper sargen och kommer in i matchen. När vi väl gör det får inte folkomröstningen stå i vägen. Den är preskriberad nu. 

Kronans ekonomiska värde ligger i källaren. Det enda värdet kronan verkar ha kvar är det sentimentala, det räcker inte.