Sverigedemokraternas ordförande i justitieutskottet, nyligen utsedde Richard Jomshof, har sagt till tidningen Arbetet att han tycker att nuvarande diskrimineringslag ”ska avskaffas helt”. Det kan han tycka, men lagen behövs och ska inte avskaffas. Därmed inte sagt att allt har varit frid och fröjd.
Nuvarande diskrimineringslag är från 1 januari 2009. I samma veva slogs fyra ombudsmän mot diskriminering - Jämställdhetsombudsmannen (Jämo), ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), handikappombudsmannen (HO) och ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (Homo) - ihop till en "super-DO".
Den tidigare ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Katri Linna, utsågs till super-DO. Redan där kunde man ana vartåt det barkade. Linna hade bland annat uttryckt att Uppsala universitets kvotering på juristutbildningen hade agerat "modigt och progressivt".
Våra lagar bygger på att ingen ska diskrimineras - särbehandlas - orättvist. Men då behöver också svenska myndigheter följa idén om likabehandling, och inte tillämpa särbehandling. Varken negativ eller påstått positiv.
Efter 2009 har DO gång på gång exempelvis drivit på för skadestånd för personer som av religiösa skäl inte har velat ta personer av motsatt kön i hand. Paradoxalt har DO, som ju ska motverka diskriminering, därmed rättfärdigat könsdiskriminering.
Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer är jurist och grundade för nu 20 år sedan stiftelsen Centrum för rättvisa. Samma stiftelse var ombud för de diskriminerade - bortkvoterade - studenterna som i Högsta domstolen fick rätt mot Uppsala universitet. Sedan dess har fallen varit många, och universitet och andra myndigheter har fått rätta sig efter lagen.
Återigen: Lagen är inte problemet, särbehandling och kvotering är det.
SD:s Richard Jomshof säger att han inte vill att det ska vara tillåtet att ”diskrimineras på politisk grund”. Han har tidigare erfarenheter av att som lärare bli av med jobbet, på grund av engagemanget i partiet. Han påminner gärna om att det var socialdemokrater som drev på för att han skulle bli sparkad: "Människor som står och pratar högt om att man ska vara lika inför lagen" (Arbetet, 3/10).
Om människor sköter sina arbeten behöver toleransen för olika sätt att engagera sig på sin fritid, eller klä sig för den delen, vara hög. Särskilt inom offentlig sektor.
Framför allt måste reglerna vara lika för alla. Politiken behöver låta mer som Gunnar Strömmer, och mindre som Jomshof.