Visste du att grundskollärare och poliser i Stockholm har en månadslön på nästan 40 000 kronor? Eller att grundutbildade sjuksköterskor tjänat 45 000 i huvudstaden (män) respektive 43 500 (kvinnor)? För sjuksköterskor ingår inte regionanställda, så den uppgiften får man vara lite försiktig med. Sammanställningen i DN (3/3) ska visa på löneskillnaderna mellan stad och land, men visar samtidigt hur lite vi pratar om lön i Sverige.
Såväl arbetsgivare som fack har en hel del att vinna på hysch-hysch om lönenivåer. För arbetsgivaren är det billigt om anställda inte vet vad andra tjänar, då kan man inte kan dra upp varandra inom kollektivet. För facket blir det lättare att vinna sympati i avtalsrörelsen, genom att dra fram lägstalöner som i princip ingen har haft i verkligheten. Det är synd om gruppen x som bara tjänar y kronor i månaden, blir den allmänna uppfattningen när facket kräver rejäla påslag.
Felicia Kejsman, idrottslärare i Göteborg, berättar i artikeln att hon känner en jämnårig idrottslärare i Stockholm. Denna är förstelärare på högstadiet och har en lön som ligger 10 000 kronor över hennes. Hur mycket som beror på förstelärarreformen, orten man jobbar på eller på om kollegan själv förhandlat upp sin lön är osäkert. Klart är att man kan se en utveckling mot större individuell lönesättning i Sverige och detta är bara av godo.
Lärare är värda höga löner, bra lärare är värda ännu högre lön. Metoden är då inte att dra ihop flera hundratusen i en yrkesgrupp och säga till kommunpolitiker med ansträngda budgetar att ”betala mer”. Inte heller andra yrkesgrupper mår bra av stora kollektiv där den enes löneökning måste tas någon annanstans ifrån. Samordning och låglönesatsningar har inte fungerat. Det har däremot individuell lönesättning och det är hög tid för exempelvis (regionanställda) sjuksköterskor och socialsekreterare att följa lärarnas exempel.
Ingen kan heller ha något att invända mot lönespridning över landet, med tanke på bostadspriser och övriga levnadsomkostnader. Arbetskraftsbehovet i storstäder är i sig lönedrivande. Även i den offentliga sektorn gör konkurrens mellan kommuner inom pendlingsavstånd att den enskilde har fler arbetsgivare att välja på och lättare att få upp sin lön, trots att arbetsuppgifterna är desamma.
Framgång i lönekuvertet bygger på individuell lönesättning, och på att man vet vad andra tjänar. Det går att ta reda på genom offentlig statistik från SCB, men där finns alltid en osäkerhet om tillägg eller annat som påverkar lönen. Det enklaste är att fråga runt. Med mindre hysch-hysch om lönerna kanske man också får svar.