Corona leder till lärarbrist. Flera skolor i Uppsala har tvingats stänga på grund av den höga lärarfrånvaron (UNT 11/12). Det framstår lätt som ännu ett pandemiproblem, men är det inte. Precis som så många andra problem som har bubblat upp till ytan under 2020 är lärarbristen ett problem som går betydligt djupare än pandemin.
Det blev tydligt när Statistiska centralbyrån släppte sin årliga Arbetskraftsbarometer (9/12), där arbetsgivare får beskriva sitt behov av arbetskraft. 80 procent av uppger brist på speciallärare. Det är också brist på ämneslärare i matematik, NO, språk och SO. Tidigare år skrev tidningen Skolvärlden att 160 000 lärare kommer att behöva rekryteras till yrket inom 15 år.
Lösningen är förstås att fler lärare utbildas, men även där finns det problem. Genomströmningen på lärarutbildningarna är låg. Vid Uppsala universitet hoppar omkring hälften av lärarutbildningen. De flesta avhoppen sker i början på utbildningen, och främst på ämneslärarprogrammet, just ett av de yrken där det råder brist.
Anna Hagborg, utbildningsledare på fakulteten, menar att det kan bero på olika saker. Det finns inte ett enda svar på varför studenterna hoppar av – ibland beror det på att utbildningen har för mycket förankring i yrket, för andra beror det på att det har för lite förankring i yrket. Det beror på vem man frågar (Ergo 3/12).
Men att det är lärarbrist råder det ingen frågan om. Den beror på att lärare hoppar av yrket, på att studenter hoppar av utbildningen och på att för få väljer yrket. Således finns inga snabba lösningar på problemet.
Men utformningen av lärarutbildningen är ett av problemen. Tidigare i år granskade Riksrevisionen lärarutbildningen (25/8) och fann att kvaliteten i utbildningarna är för låg, och att det till stor del beror på styrningen. På grund av ämneslärarutbildningens många moment och komplexitet är problemen svåra att åtgärda och lär ta lång tid.
Men en ledtråd kan man ta till sig redan nu. “Ämneslärarprogrammet är fem år och om man ser det i relation till CSN, som man kan få i sex år, är det en väldigt stor investering för något man är osäker på”, säger Linn Stolpe till Ergo. Hon är en av de studenter som ska hoppa av utbildningen. Samtidigt är den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, det program där minst avhopp sker. Den är tre terminer lång och där kan de som redan har ämneskunskaper få den pedagogiska kompetensen.
Läraryrket är komplext och kräver både flexibilitet och kreativitet. Lärarutbildningen erbjuder inte det. Att KPU är det program med bäst genomströmning tyder på att lösningen på lärarbristen inte bara är att se till att färre hoppar av den ordinarie lärarutbildningen, utan även att öppna upp för flera vägar in i läraryrket.