Sverige är ett avlångt land med 10,5 miljoner ojämnt fördelade invånare. Att täcka in alla behov med transporter och underleverantörer blir extremt kostnadsdrivande. Samarbeten krävs och mindre aktörer riskerar att slås ut. Därför är det inte så konstigt om antalet större företag/koncerner konvergerar. Tre eller fyra verkar vara lämpligt, vare sig det gäller banker, byggbolag, bensinkedjor eller tidningsutgivare för att ta några exempel.
Detsamma gäller den högaktuella dagligvaruhandeln. ”Usel konkurrens” och ”girighet” anses vara orsaken till att matpriserna fortsatt att driva på inflationen. Icahandlare varnas internt efter en rad dödshot (SVT 16/3). Politiska företrädare från vänster till höger ser ingen annan möjlighet än att hänga på. Det är ”provocerande” att barnfamiljer sliter med att få ihop till matkassen samtidigt som kedjorna gör rekordvinster och deras direktörer får rekordbonusar (DN 21/3).
Det kostar ingenting att vara provocerad så länge man inte är beredd att göra något. Därför en viss heder åt Vänsterpartiet som verkligen kan tänka sig åtgärder som pristak. S- och M-ministrar har upprörts över bonusar och vinster sedan urminnes tider – bankernas räntemarginaler, byggare som utnyttjat rotavdraget. Vi ser att ni blir skinnade, är budskapet till väljarna. Någon effekt kan det också ha inför kommande bolagsstämmor – bäst att hålla igen lite.
Redovisade vinster och bonusar släpar förstås efter de verkliga utfallen. Pandemin var en fantastisk tid för matvaruhandlare, när alla satt hemma och lagade tre mål mat om dagen. Ingen ifrågasätter att det under 2022 skedde en extrem omsvängning mot kraftigt stigande energi- och råvarupriser, samtidigt som den svenska kronan försvagades. Att tusentals butiker då unisont passar på att höja priserna lite extra är inte bara obevisat, det saknar faktiskt också all logik.
Konkurrensverket har till uppgift att se till att det råder en sund konkurrens. Därför granskades Axfoods köp av kedjan City Gross 2021 i en 55-sidig bilaga. Axfood köpte hela grossistverksamheten och tio procents andel av matbutikerna. Givetvis innebar detta sämre konkurrens men myndigheten har satt upp ett regelverk för prissättningen i alla led och fortsätter att granska utvecklingen noga.
Politiker som ryter till över höga matpriser ska vara noga med hur skulden fördelas och dessutom skaffa belägg. Det absolut enklaste är att rikta strålkastarna mot ”övergödda direktörer”, särskilt som en handfull av dem blivit stormrika på senare år. Men vreden på nätet, i värsta fall i verkligheten, drabbar i samma utsträckning hårt arbetande små och medelstora företagare.