Förra veckan presenterade branschorganisationen Bil Sweden en prognos för elbilmarknaden. I år väntas 13 procent av nyregistrerade bilar vara en elbil eller laddhybrid (Di, 12/12). Om ett decennium kan åtta av tio bilar vara laddbara.
Det är i sig logiskt. Politiker från höger till vänster pratar ofta om hur fordonssektorn måste sänka utsläppen om Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045. Den rödgröna regeringen har pekat ut laddfordon som det bästa alternativet, främst genom det så kallade bonus-malus-systemet. Men det finns en sak som väldigt få pratar om: skatten.
Varje år tar staten ut 93 miljarder kronor i skatt från vägtrafiken. Det sker dels för att finansiera och underhålla infrastrukturen, dels för att betala för samhällskostnader som slitage, buller, föroreningar, olyckor och trängsel.
Dessa nyttomotiv följer den marginalkostnadsprincip som varit svensk transportpolitiks polstjärna sedan 1990-talets början: skatterna ska precis täcka vägtrafikens kostnader. Det finns dock ett tredje rent fiskalt motiv: vägtrafik är en stabil skattebas.
I rapporten ”Brukaravgifter och subventioner för olika trafikslag” från tankesmedjan Fores beskriver Maria Börjesson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut samt vid KTH, vad fossilfria framsteg kan få för konsekvenser.
Om regeringen uppmuntrar fler att köpa elbilar för att de är billigare att köra kommer trängseln öka ”utan en kraftigt höjd beskattning av elfordon”. Samtidigt minskar elbilar utsläppen drastiskt vilket sänker samhällskostnaderna – och enligt nyttomotivet även skatten.
Med dagens beskattning kan nettoeffekten av en elektrifierad fordonsflotta bli att tre fjärdedelar av skatteintäkterna försvinner. Det motsvarar mellan 64 och 70 miljarder kronor, beroende på om man räknar alla intäkter från vägtrafik (93 miljarder) eller intäkterna från drivmedels-, fordons- och trängselskatt, parkeringsavgifter och moms på privatbilism (85 miljarder).
Dagens politiska konflikter kretsar kring hur snabbt ny laddinfrastruktur ska byggas och om kärnkraften ska behållas för att producera den el som krävs. Men den viktigaste frågan är helt frånvarande. Ska skatterna bygga på ett fiskalt motiv om att få in pengar eller ska de finnas till för att täcka transportsystemets samhällskostnader?
Vägvalet kan enkelt sägas kosta antingen staten eller skattebetalarna mellan 64 och 70 miljarder kronor. Klimatkämparna i hybridbilar kan vilja vänta med att njuta av sitt subventionerade samvete.