Kvinnliga politiker upprör presidenter och nättroll

Kvinnliga politiker hotas och hatas på nätet, bara för att de är kvinnor.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Ledare2019-07-17 06:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Sociala medier erbjuder väljare och politiker ett sätt att kommunicera direkt med varandra som inte filtreras genom media. Verktygen kan självfallet också missbrukas. Hat och hot har alltid förekommit mot folkvalda, men internet har gett den som vill såra och tysta en direktlinje till sitt offer. Kvinnliga och manliga politiker får olika spelregler när de ger sig in i det politiska spelet.

Hat som manliga politiker tar emot riktar sig mot deras åsikter, medan det mot kvinnliga folkvalda snabbt lämnar sakfrågor och blir sexistiska hot. Det är slutsatsen som kan dras från en ny studie från Institute for Strategic Dialouge (ISD) tillsammans med BBC:s fördjupande nyhetsprogram Newsnight. Sociala medier tillhörande kvinnliga parlamentsledamöter i europeiska länder har granskats, och man har även tittat på andras omnämnande av ledamoten. Resultaten kontrolleras mot manliga politiker med jämförbar profil för att kunna isolera könets effekter på bemötande online.

Allt från bedömningar av kvinnliga politikers kroppar och förminskade uppläxningar, till grova, detaljerade hot om mord och våldtäkt var vanligt förekommande. En av politikerna som deltagit i undersökningen är Katharina Schultze som leder De Gröna i Bayern. Hon får utstå mycket hat på nätet, relaterat till hennes person snarare än politiska uppdrag. På högerpopulistiska Alternativ für Deutschlands Facebooksida är det populärt att uttrycka sitt aversion mot henne, och hennes namn förekommer oftare där än på hennes eget partis sida. Schultzes språkrörskollega Ludwig Hartmann har inte fått utstå tillnärmelsevis samma hat, trots att de två delar åsikter.

Såväl privatpersoner som politiker förminskar kvinnliga politiker med osakliga medel. På Twitter uppmanar Donald Trump några kvinnliga demokratiska kongressledamöter med utländskt påbrå att ”åka hem”, efter att de kritiserat regeringen. Presidenten väljer att hantera en politisk fråga som regeringskritik med ett personligt påhopp, i detta fall ett som bottnar i både sexism och rasism.

Det är ett maktmedel som fråntar politikern möjligheten att saklig bemöta kritik som hon får riktad emot sig. Dessutom är det ett effektivt sätt att skrämma till tystnad, vilket också troligen är hatarens mål. För vissa upprör en kvinnlig politiker mer med sin blotta existens än vad en manlig gör när han uttrycker sina åsikter.

Redan innan kvinnor ens fick bli politiker syntes samma mönster. En svensk rösträttsmotståndare hänvisade i ett försök att förhindra kvinnlig rösträtt och politiska deltagande till att kvinnors kjolar skulle fastna mellan bänkarna i andra kammarsalen. Samhället måste markera mot dem som hatar och stötta de utsatta så att kvinnliga och manliga politiker får verka i en trygg miljö, med samma spelregler.

17/7 2019