Kurvorna pekar till slut åt rätt håll för skolan

Stora skolreformer och förändrade attityder ligger bakom de förbättrade svenska skolresultaten.

Svenska elevers resultat i TIMSS-mätningen ligger kvar på samma nivå som för fyra år sedan.

Svenska elevers resultat i TIMSS-mätningen ligger kvar på samma nivå som för fyra år sedan.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Ledare2020-12-08 16:45
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det var inte bara ett hack i kurvan för fyra år sedan. De svenska elevernas förbättrade kunskaper i matematik och naturvetenskap består. Det framgår av kunskapsmätningen TIMSS, vars resultat för 2019 offentliggjordes på tisdagen.

Trends in International Mathematics and Sience Study (TIMSS) mäter var fjärde år mäts kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8. I mätningen som genomfördes 2019 deltog 64 länder för årskurs 4 och 46 för årskurs 8.

De svenska eleverna presterar alltså ungefär samma resultat som för fyra år sedan. I naturvetenskap placerar de sig något över EU- och OECD-snittet och i matematik något under. Regeringen hade förstås hoppats på en ytterligare förbättring, att tas till intäkt för att de senaste årens åtgärder varit framgångsrika. Men att Sverige behåller sin position efter lyftet för två år sedan visar ändå att något har hänt.

Det har inte saknats förklaringar till varför de svenska elevernas resultat sjönk under så lång tid: kommunalisering, friskolor, betyg alldeles för sent, stök och oordning klassrummen har alla angetts som orsak. Men störst inverkan av allt har nog skolans och lärarnas försämrade status haft. Den negativa utvecklingen pågick under flera decennier. Men de senaste 10-15 åren har kurvorna börjat peka åt rätt håll igen. 

Den dåvarande alliansregeringen klubbade 2011 igenom ett stort reformpaket där bland annat en ny läroplan, ett nytt betygssystem, lärarlegitimation och förstelärarreformen var tänkta att lyfta lärarnas status och fokuseringen på elevernas kunskap.

Det är dock att göra det väl enkelt för sig att reducera den svenska vändningen till ett skolpolitiskt batteri av åtgärder för nio år sedan. Parallellt med de svenska skolreformerna har också en värderingsförskjutning skett, där både synen på skolans ställning och lärarnas insatser har uppvärderats.

Både attitydförändringen och reformerna är följder av 2000-talets skolpolitiska debatt, och de har genom växelverkan fått den svenska skolan att lyfta. Man ska inte dra för stora växlar av en TIMSS-mätning, inte heller av två, men det har onekligen skett ett paradigmskifte inom svensk skoldebatt. Det som från början var en apart folkpartiåsikt är numera allmänt accepterat: kunskapen ska vara i centrum, det ska vara lugn och ro i klassrummet och lärarens roll är avgörande.

Och även om det inte räcker hela vägen till toppen – än – rör det sig i rätt riktning. Nu behövs långsiktighet och arbetsro för lärare och elever. Sedan kanske också den svenska skolan blir bäst i klassen.