När Natos toppmöte inleddes i London på tisdagen hade stämningen kunnat vara bättre. Medan Frankrikes Emmanuel Macron har kallat försvarsalliansen ”hjärndöd”, har USA:s Donald Trump kallat den ”förlegad”.
Trump har anklagat Macron för att ha sagt ”mycket otäcka” saker, som svar på att Macron hade ifrågasatt USA:s stöd till Nato. Frankrike har, med rätta, kritiserat USA för det plötsliga tillbakadragandet från norra Syrien. Det är också händelserna i Mellanöstern som står i fokus för konflikten inom Nato.
Så snart Trump i höstas hade meddelat att amerikansk militär ska lämna Syrien tog Turkiets Recep Tayyip Erdogan tillfället i akt och angrep kurderna. Samma kurder som varit USA:s närmaste allierade i kampen mot Islamiska staten, som besegrades av Natos luftstyrkor och kurdiskledda miliser.
Erdogans agerande borde inte ha kommit som en överraskning. Men hur långt är Natos demokratier beredda att låta Turkiet gå?
Erdogans kravlista fortsätter nämligen. Han hotade inför toppmötet att lägga veto mot ett beslut om att skydda de baltiska staterna och Polen mot eventuell rysk aggression. Om inte övriga Nato stödjer Turkiets angrepp på de kurdiska styrkorna i Syrien, vill säga. Erdogan kräver att de övriga Nato-länderna ska godkänna en terrorstämpling av kurdiska milisen YPG.
Turkiet har dessutom köpt ryska luftförsvarsmissilerna av typ S-400, och det kan bli ytterligare S-400-missiler. Köpen bedöms som en säkerhetsrisk, eftersom hemliga system och koder därmed riskerar att läcka till rysk militär.
När Nato, eller Atlantpakten, bildades för 70 år sedan kom hotet från det totalitära Sovjetunionen. Tyskland var också ett orosmoln. Sedan kom Kalla kriget, Berlinmurens fall, terrorattentaten i USA 2001, och Rysslands angrepp på Ukraina 2014. Numera består Nato av långt fler länder än från start.
Kriser har kommit och gått, och det är just splittring som präglar årets 70-årsjubileum. Kriget i Syrien har tydliggjort att Turkiet inte har för avsikt att gå övriga medlemsländer till mötes, EU:s och Natos svar på det borde inte vara att gå Turkiet till mötes. Det är inte kurderna som är terroristerna i Syrien.
Trump har å sin sida lovat sina väljare "America first". Natos splittring blottar även EU:s olika problem, med allt från Brexit till flyktingavtalet med ett opålitligt Turkiet.
Om Nato överlever kommande 70 år? Behovet av en försvarsallians lär knappast att försvinna. Hoten och medlemsländerna må variera över tid, men nödvändigheten av försvarssamarbetet består.