Nyheten att Sverige riskerar att invaderas, att det kan bli krig för första gången på 210 år, konkurrerade i helgen med det opålitliga vädret, trafikproblemen och risken för att kommande räntesänkningar ska ställas in. Det gick ganska hyfsat och Folk- och försvarskonferensen i Sälen känns 2024 angelägnare än på länge, som någonting helt annat än en branschträff med skidåkning och god mat.
Budskapen från Högfjällshotellet har varit samordnade. ”Europa behöver ett försvar för sin frihet”, inledde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på en storbildsskärm. Försvarsminister Pål Jonson (M) talade om behovet av att stärka försvaret samtidigt som stödet till Ukraina fortsätter. Det har beskrivits som en konflikt om resurserna. Men varje stridsfordon eller granatgevär till Ukraina är också ett framtida försvar av Sverige, eftersom Ryssland så entydigt framstår som det stora hotet.
”Låt mig göra det med ämbetets kraft”, sade Carl-Oskar Bohlin (M), ministern för civilt försvar, dagen före sin 37-årsdag. Han ville inte att något av allvaret skulle gå förlorat när han framförde sitt budskap: ”Det kan bli krig i Sverige”. ÖB Micael Bydén fyllde på i TV4:s Nyhetsmorgon på måndagen. ”Alla invånare måste mentalt förbereda sig och göra sig redo för krig”, sade han.
Få svenskar satte nog morgonkaffet i vrångsstrupen. Det har talats om hoten en tid, alltsedan den fullskaliga invasionen för snart två år sedan. Men budskapet finns där och man måste förhålla sig till det. Någon vill oss illa, vill testa alla våra system och vår infrastruktur och se vad vi går för. Var och en har slut på ursäkter för att inte se till att man klarar sig om det bränner till, med mat, vatten, medicin och ström, åtminstone ett tag.
Någon 50-plussare med lite dålig rygg och ett svajigt knä reagerade kanske på att värnpliktsåldern 47 år ska utredas och kanske höjas. Folkhälsan har förbättrats kraftigt, ”70 är det nya 50” brukar det ju heta. Men man kan nog vara lugn för att skyttegravarna även framgent inte i första hand fylls av gråhåriga soldater. Det är plikten som är det viktiga och det saknas inte tänkbara uppgifter för alla.
Det framstår som en styrka i Sverige att det finns en bred parlamentarisk enighet om att stärka försvaret och att stödja Ukraina. Men det går inte att tricksa med tvåprocentsmålet hit och dit, att plötsligt ”räkna som Nato” och därmed vara framme. Det är förmågan att försvara landet som räknas, ingenting annat, och man måste lyssna noga på ÖB och försvarsmakten. Det är dags att öka takten, men inte på bekostnad av Ukraina.