Hur många elever tycker att det är roligt med prov, upp med en hand? Vem vill ha svåra läxor? Hur många vill ha tidigare betyg?
En hel del av landets yngre elever skulle gissningsvis hellre rösta för längre raster och gratis glass i skolmatsalen. Krav och målsättningar i skolan utformas av vuxna av en anledning.
Januariavtalspartierna föreslog innan årsskiftet att alla skolor som vill, från och med i höst, ska kunna införa betyg från årskurs fyra. Sedan hösten 2017 har det pågått ett försök med betyg från fyran, men max 100 skolor har fått ingå i testet.
Liberalerna har sedan länge velat införa betyg från årskurs fyra. Det finns goda argument för tidigare betyg, inte minst att det kan bidra till att elever i behov av extra stöd lättare fångas upp i ett tidigt skede. Skolverkets utvärderingar tyder dessutom på att tidigare betyg leder till att motivationen ökar. Ungefär hälften av lärarna säger sig uppleva att eleverna jobbar hårdare. Och hela 80 procent av eleverna svarar att de anstränger sig mer om de vet att det väntar ett betyg.
Lärarnas riksförbund har varit försiktigt positiva till betyg från årskurs fyra, men menar att regelverket bör vara lika på alla skolor. Barnombudsmannen (BO) kräver däremot att barnen ska få ett inflytande över beslutet. Det är mot BO:s hållning som Miljöpartiet lutar sig när partiet nu tycks backa från regeringens överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet. Liberalernas Roger Haddad kallar det en övertolkning av Barnkonventionen, och han lyfter i stället fram skollagen.
Enligt skollagen ska elever informeras om beslut som påverkar dem. Att informera är förstås någonting annat än att ge barn inflytande över beslut som betyg.
Elevinflytande är inte fel i sig. Men om elevernas önskemål krockar med skolans kunskapsmål?
I BO:s remisspromemoria, nyligen ställd till Utbildningsdepartementet, betonas artikel 3 och 12 i Barnkonventionen. Artikel 12 nämner barns rätt att komma till tals, och artikel 3 handlar om "barnets bästa" som princip.
BO har visserligen rätt i att betyg kan leda till stress för en del barn. På samma sätt som universitetstentor och teoriprovet eller uppkörningen för att få körkortet senare i livet kan göra oss stressade. Men vi "utsätter" oss för att det ger fördelar på sikt. Få har roats av varje skolläxa.
Jämfört med andra länder får svenska elever får sina första betyg sent. Det borde vägas in i "barnets bästa" att också klara av sin skolgång.