Könssegregering för trygghetens skull

För många unga kvinnor innebär sommarens festivaler en känsla av otrygghet.

Sexuall övergrepp. För att motverka brotten överväger Way out west "trygga zoner" för kvinnor framför scenerna.

Sexuall övergrepp. För att motverka brotten överväger Way out west "trygga zoner" för kvinnor framför scenerna.

Foto: Bjˆrn Larsson Rosvall / TT

Ledare2016-07-15 00:40
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det har blivit otäckt tydligt de senaste veckorna. Totalt under de tre festivalerna Bråvalla, Putte i parken och Peace & Love har 60 sexuella ofredanden, fem våldtäkter och ett våldtäktsförsök anmälts. De flesta verkar ha skett i trängseln framför scenen. Dessutom är det vanligt att offer för sexbrott låter bli att anmäla, så brotten kan mycket väl vara fler.

Strategier för att motverka denna sorts brott behövs snarast. Det är därför positivt att augustifestivalen Way out west verkar ta problemen seriöst. Förutom att utbilda personal och ha informationskampanjer överväger festivalen att införa ”trygga zoner” för kvinnor framför några av festivalens största scener, säger verksamhetsansvarige Tasso Stafilidis till TT.

Förslaget ger, som så ofta när det gäller könssegregation, en besk eftersmak. Många är de som snabbt fördömer separerandet av män och kvinnor, fast vi i realiteten ofta accepterar könssegregering. Olika omklädningsrum och att dela upp flickor och pojkar under idrottsundervisningen i grundskolan är bara några exempel.

Därför är det inte säkert att de ”trygga zonerna” är rätt metod. Å ena sidan sänder det en signal att vi inte förväntar oss mer av de män som befinner sig på festivalområdet. Man skiljer män och kvinnor åt som för att underlätta för män att inte begå brott.

Å andra sidan är det rimligt att man försöker säkerställa att unga flickor och kvinnor på festivalen ska känna sig trygga. Det är främst kvinnor som utsetts för sexuellt våld. Att vara rädd för att bli våldtagen är också ett slags ofrihet.

Avgörande i frågan är ändå att Way out west är en privat aktör. De har länge haft som företagsstrategi att tilltala en progressiv publik. Festivalen har sedan några år tillbaka ett helvegetariskt utbud, den har prioriterat miljö och klimat och satsar dessutom inför årets festival på att uppmuntra minskad alkoholkonsumtion; de vill belysa alkoholnormen. Att upprätta ”trygga zoner” för kvinnor kan ses som en förlängning av detta och är förmodligen en fungerande affärsstrategi.

Med den bakgrunden är utspelet inte särskilt förvånande. Dessutom är åtgärden mycket riktad. De ”trygga zonerna” ska finnas endast framför scen, där också de flesta brotten har skett på tidigare festivaler. Dit skulle kvinnorna alltså frivilligt få gå ifall de kände sig otrygga i publikhavet. Så länge festivalerna är otrygga för kvinnor kan trygga zoner vara en kortsiktig lösning, i varje fall för en privat aktör. Men i slutändan ska inte en festivals affärsstrategi avgöra om besökarna blir utsatta för brott. Det är hög tid för en långsiktig lösning mot brotten.

Läs mer om