Ett nytt förslag om könskorrigering har skickats på remiss av socialdepartementet. Barn från tolv år ska kunna byta juridiskt kön med vårdnadshavares medgivande, utan att det först prövas av vården.
I ett tidigare förslag från regeringen skulle 15-åringar tillåtas korrigera könet, utan vårdnadshavares medgivande. Lagrådet kritiserade förslaget och i ett brev till Socialstyrelsen (2018) vädjade anhöriga, läkare, forskare och psykologer: “Vi måste [...] vara medvetna om att det finns en risk att det förutom ”äkta” transpersoner också kan finnas unga personer som hittar och lockas av en lösning på sina problem som inte är rätt i längden”. Det finns fog för deras invändningar.
Naturligtvis är den nya förslaget viktigt för gruppen minderåriga som verkligen är transpersoner, och som blir hjälpta av att bli kallade för det kön de faktiskt upplever sig vara.
Men sedan 2008 har andelen flickor med könsdysfori (det vill säga att kroppen inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten) i ålderskategorin 13-17 ökat med närmare 1500 procent (Socialstyrelsen 12/2 -20). I en rapport från Socialstyrelsen (2020) visades att personer som säger sig lida av könsdysfori ofta har av andra diagnoser, som autism, ADHD och olika ångestsjukdomar. I SvD (13/3 -19) påpekar professor Christopher Gillberg att forskning talar för att “många, kanske majoriteten, av de barn det är fråga om [...] har autism, autismliknande tillstånd eller annan utvecklingsneurologisk problematik.” Han menar att tillståndet snarare kan handla om ”vem är jag-problematik” hos unga.
Anledningen till den lavinartade ökningen under senare år vet man inte. Däremot finns sannolikt vissa förklaringar i vår samtid. Information via internet och ett minskat stigma har troligen bidragit. Professor Mikael Landén talar även om en “kulturbunden smitta”: “Om personer i tidiga tonår uppmuntras att fundera över sin könsidentitet och undervisas om att könsdysfori är en normalvariant är det inte osannolikt att vissa ungdomar riktar sitt identitetssökande mot just könsidentitet. Sådant sökande kan spridas snabbt i sociala nätverk” (Läkartidningen 11/10 -19).
Även om det nya lagförslaget inte innebär att minderåriga kan genomgå fysisk könskorrigering, betyder det en legitimering av barns upplevda känsla av att vara född i fel kropp, när fokus i vissa fall snarare borde riktas mot att få hjälp för en psykiatrisk diagnos. Minst lika viktigt som att äkta transpersoner nu får byta juridiskt kön, är att utreda vad som ligger bakom ungdomstankar när det inte handlar om transsexualism.