Det firades i Västra Götalandsregionen i fredags. Efter många och långa diskussioner var alla överens och den nya järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Borås kan byggas. För en kostnad av närmare 50 miljarder kronor uppnås ett pendlingsavstånd på nedåt 30 minuter mellan orterna. Dessutom får man dubbelspår och ett stopp vid Landvetters flygplats.
Vad kan gå fel? Jo, en hel del faktiskt. Den långa tunneln genom berget vid Mölnlycke har väckt stark oro. Inte oväntat har Sverigedemokraterna i Härryda kommun fångat upp den här frågan och planerar för en folkomröstning efter moderaters och socialdemokraters ”stora svek” efter vad man sagt inför valet 2022. ”Jag har stor respekt för att alla infrastrukturprojekt kan väcka frågor och kan behöva diskuteras”, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) (DN 1/8). Det är ett understatement.
Förhållandet mellan stat, regioner och kommuner ställs på sin spets med stora järnvägsprojekt. Det handlar om många kommun- och regionval som passeras under planeringstiden, många särintressen och miljöintressen som ska stötas och blötas. Kraftiga förseningar och fördyringar har präglat storprojekt som Botnia- och Norrbotniabanan i norr.
I Uppsala och Knivsta har det i första hand handlat om bostadsbyggandet inför det kommande fyrspåret. I Uppsala dessutom om spårvägen som ska knyta an till den nya stationen i Bergsbrunna och i Knivsta om var de nya spåren ska dras, vid stationen eller längs motorvägen. Knivsta har begärt förlängd svarstid efter SJ:s beslut att sluta köra Uppsalapendeln och risken för färre och längre tåg genom tätorten (UNT 27/8).
Att planera för järnväg är att skjuta på rörligt mål. Nästa stora infrastrukturplan ska beslutas i början av 2026 och gäller de tolv åren 2026-2037. Där finns projekt som de nämnda, men också Hässleholm-Lund, Ostlänken (Järna-Linköping) och en upprustning av Malmbanan. Trafikverket har redan varslat om att ramen på närmare 1 000 miljarder kronor inte kommer att räcka. Bland annat eftersom underhållet är så eftersatt krävs ytterligare 150 miljarder till de nya järnvägsinvesteringarna.
Det är positivt att regeringen varslat om infrastruktursatsningar i den kommande höstbudgeten, med ett reformutrymme på 60 miljarder kronor. Liksom att prognoserna för Sveriges ekonomi målas i ljusa färger för de kommande åren. Det är dags att bygga! Men för att tågen också ska rulla inom stipulerad tid krävs ett politiskt ansvarstagande i alla berörda regioner och kommuner. Härryda, där M och S gick samman och tog ansvar, har visat vägen.