Högsommarvärmen gör folk stingsliga. Även ledarskribenter drabbas. I Dagens Nyheter skriver ledarskribenten Elsa Kugelberg (22/7) att Sveriges regering ska stödja EU-kommissionens förslag om en gemensam skattebas, mer känt som CCCTB.
Tobias Wikström, ledarskribent för Dagens industri, ratar hållningen. ”Även den som är stark Europavän och som anser att fler ekonomiska beslut bör fattas på EU-nivå bör dra öronen åt sig just när det gäller skatter.”
Att göra saken till en fråga om för eller mot EU går väl bra. Men diskussionen missar vad företagsskatter innebär för samhället och individen.
Kugelberg menar att Sverige inte ska inte delta i vad som ofta kallas kapplöpningen mot botten, alltså att sänka företagsskattenivån för att locka bolag till Sverige, för att i sin tur få andra länder att vilja locka tillbaka företagen med etter lägre skatt. Därför ska Sverige stödja CCCTB.
Det är nys. Som fyra ekonomer vid amerikanska National Bureau of Economic Research har visat tjänar alla länder på att sänka sin företagsskatt – utom Kina vars ekonomi bygger på att omvärlden har högre skatt än dem.
CCCTB är heller inget bålverk mot skattekonkurrens. Modellen låter Sverige ge skatterabatter till alla företag med säte i landet. Effekten är att vi får bestämma inte bara över våra egna skattelättnader utan i praktiken även de som andra länder ger eller motsätter sig.
Därtill – vilket Wikström poängterar – är företagsskatten en dålig skatt som inte förtjänar försvar. Varför? Jo, för att det är löntagarna som betalar den. Det beror på två saker. Mer kapital i förhållande till mängden arbetskraft ger högre lön. Får du en grävmaskin i stället för en spade blir du mer produktiv och får mer betalt.
Samtidigt ger det lägre avkastning före skatt, helt enkelt eftersom det finns mer kapital som avkastningen sprids ut över. Nivån på avkastningen följer alltså på mängden investerat kapital.
Låt säga att du i en värld utan företagsskatt får en lön på 20 000 kronor. Om en skatt införs så vill företaget behålla nivån på avkastning efter skatt. Då måste avkastningen före skatt stiga. Eftersom nivån på avkastningen beror på mängden kapital, måste andelen kapital falla. När så sker, flyttas du som löntagare ner i produktivitet och därmed lön.
Det påverkar fler än företagens anställda. Löner inom offentlig sektor sätts i Sverige genom det så kallade märket, alltså löneökningen inom exportindustrin. Med högre företagsskatt sänks även deras löner. Och våra transfereringssystem beror även de på takten i löneutvecklingen.
Beräkningar från Danmark visar att en sänkt företagsskatt från 22 till 17 procent skulle ge en förtidspensionär 2000 kronor mer per år. En vanlig LO-arbetare skulle få 3300 kronor mer i lön per år.
Att nivån på företagsskatten utsätts för konkurrens är bra. Annars kan vi hamna i en kapplöpning mot botten av Europas välstånd.