En liten pendlarkommun sluter ett avtal med staten om att bygga 15 000 nya bostäder på 40 år. Sex år senare har allt ställts på ända. Pandemin gjorde att man efterfrågade större bostäder, sedan gjorde inflationen och räntehöjningen att marknaden frös. Runt centrala Knivsta fortsätter huskropparna att växa upp. ”Bostadsbyggandet har inte blivit bra i Knivsta de senaste åren”, säger kommunstyrelsens ordförande Matilda Hübinette (KNU) (UNT 6/11).
Knivsta kommun har tvärbromsat byggandet, detaljplaner har stoppats eller pausats. I förra veckan skrotades också delmålet Stadsutvecklingsstrategi 2035 med bland annat 3 500 bostäder i västra Knivsta och Alsike. I stället ska en helt ny översiktsplan för hela kommunen tas fram till årsskiftet 2025/2026.
Kritiken kommer i ett öppet brev från 17 större fastighetsägare i Knivsta. ”Detta dödar inte bara möjligheterna till nya företagsetableringar och fler arbetstillfällen, utan även det lokala engagemanget för Knivsta”, skriver de. De ”saknar en tydlig vision” för hur Knivsta ska utvecklas.
När det gäller visionen har fastighetsägarna helt rätt. Översiktsplaner eller ännu mer långsiktiga planer kan inte vara beroende av konjunktursvängningar, olika slags kriser eller maktskiften. Dippar och toppar går att hantera så länge man vet vart man är på väg. Men detta står inte helt klart för vare sig Knivsta eller Uppsala, förutom att man vill ha fyra spår och varsin station.
Vid ”större oförutsedda händelser som parterna inte råder över” kan ”parterna i god anda omförhandla sina respektive åtaganden”, står det i fyrspårsavtalets punkt 3.4. Den ”goda andan” gentemot staten är en sak. Med två splittrade kommunfullmäktige (i Knivsta och Uppsala) blir det svårt att företräda sina respektive medborgare.
Uppsala kommun har som bekant beslutat tillfråga sina väljare om var och hur staden ska utvecklas, i en folkomröstning i juni nästa år. Inte för att man är särskilt nyfiken på svaret. Den ursprungliga anledningen var oenighet om spårvägen inom majoritetsunderlaget, men folkomröstningen har nu kommit att gälla stadsutvecklingen, den kommande översiktsplanen.
Det går att föreställa sig byggläget i Uppsala om 10-15 år, om ytterligare ett par konjunktursvängningar, några maktskiften och en större kris. ”Det var ju så här ni ville ha det”, ni 51 procent av de 50 procent av Uppsalaborna som röstade 2024. Mitt i allt står ett kommunalråd och konstaterar att ”bostadsbyggandet har inte blivit bra i Uppsala de senaste åren”. Det finns ingen vision, varken i Uppsala eller Knivsta, varken då eller nu.