Det tisslades och tasslades om en känd tv-profil för många år sedan, om att han ägnade sig åt ofredanden mot barn och kanske värre saker än så. Nyfikenheten gick att ta på, i breda folklager. Till slut var den en som gav sig på att kolla upp om personen var dömd, genom att begära ut informationen från samtliga tingsrätter i Sverige. Resultatet blev noll och intet.
Man kan säga att det före internet fanns en tröghet i systemet som i sig bidrog till att skydda grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Grävande journalister hindrades inte i sitt jobb, då myndigheter var skyldiga att ”skyndsamt” lämna ut allmänna handlingar. Den personliga integriteten skyddades i sin tur av att medier tog pressetiska hänsyn i sin rapportering.
År 2024: ”Jag kommer att känna mig mer otrygg bland män om jag inte kan kolla upp dem”, säger debattören Frida Virenius till SVT. Hon och många andra använder nättjänster som Ratsit, Mr Koll och kanske framför allt Lexbase när de träffar på nya bekantskaper. Hm, en misshandelsdom från 2003? Ungdomsförsyndelse eller en våldsbenägen typ?
Öppenheten i svenska offentliga register är nu kommersialiserad till den grad att baksidorna grinar oss i ansiktet tusenfalt för varje gång en journalist smidigt och enkelt tar fram en uppgift. Gängkriminella kartlägger adresser till motståndarnas släktingar. Utpressning mot dem med högre inkomster blir allt vanligare och Sveriges alla åttiofemplussare ligger klara att tas i bruk av telefonbedragare.
Totalt finns cirka 60 företag som marknadsför dylika register och som har grundlagsskydd via ett så kallat frivilligt utgivningsbevis.
Regeringen har många skäl att göra något och i onsdags presenterades en utredning där allt till synes föll på plats. Utredaren David Gustafsson anser att grundlagsskyddet bör begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Samtidigt ska det finnas ett undantag för journalister, meddelades det. ”Det är ju ett samhällsproblem, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) bekymrat.
Det här kommer att tröskas genom en rad remissinstanser och kritiken kommer att bli skarp. Vad är journalistik? Det är en av alla frågor som måste besvaras. Grundlagar är per definition svåra att ändra, just för att det är grundlagar. Kanske förbjuds Lexbase i sin nuvarande form, men heter i stället någonting annat?
Vi kan i alla fall hoppas att lagstiftningen kan ställa till det något för mördarna och bedragarna i Sverige. Mer eller mindre ljusskygga ”tv-profiler” vet alla redan vilka de är, tack vara sociala medier och andra forum.