EU-parlamentet samlade på onsdagen en majoritet mot EU-kommissionens förslag om den så kallade taxonomin, om vilka energislag som ska betraktas som miljömässigt hållbara. Men majoriteten var inte tillräckligt stor för att kullkasta förslaget vilket betyder grönt ljus att investera i den fossila naturgasen för att nå klimatneutralitet 2050, i linje med Parisavtalet. Det är faktiskt helt absurt.
Tysklands gasberoende är ett dubbelt problem för EU, både för miljön och för säkerheten. Beslutet att stänga ned alla kärnkraftsreaktorer efter Fukushimaolyckan 2011 ledde till en början till en stark utbyggnad av vindkraft, men också till en tilltagande undfallenhet mot Ryssland, särskilt angående byggandet av gasledningen Nordstream 2, som nu i alla fall tillfälligt har stoppats från att tas i bruk.
År 2022 har blivit räkenskapsåret för den tyska strategin. I mars, veckor efter invasionen av Ukraina, motsatte sig Tyskland importstoppet för rysk olja. I juni, efter att Ryssland minskat gasleveranserna, meddelar landets gröna vicekansler och näringsminister Robert Habeck att gamla kolkraftverk ska återstartas. ”Bittert men nödvändigt”, citeras han av ARD. Absurt var ordet.
Den positiva delen är att kärnkraften kommit med i taxonomin, mycket tack vare Frankrike. Det solida kärnkraftsmotståndet börjar mjukna i en rad EU-länder, däribland i Sverige där S-regeringen nyligen öppnade för nya reaktorer. Det är egentligen bara Tyskland, där regeringspartiet De gröna bildades ur ”anti atom-rörelsen”, som fortsatt är benhårt emot.
Det handlar alltså om ett energislag som släpper ut mindre koldioxid per producerad kilowattimme än alla andra, inräknat byggande och drift av reaktorer, uranbrytning, transporter och avfallshantering. Vind- och solkraft är med sina betongfundament och solpaneler betydligt större miljöbovar med avseende på utsläppen.
Kärnkraften kan hantera risken för radioaktivt avfall med ny teknik där kärnbränsle kan återanvändas. Men olycksrisken kommer man aldrig ifrån. Att den mest adekvata bedömningen av antalet dödsoffer i Fukushima till följd av strålningen var noll personer spelar ingen roll (jordbävningen och den efterföljande tsunamin utkrävde 18 500 dödsoffer).
När debatten handlar om något med förleden ”atom-” eller ”kärn-” försvinner samtidigt alla proportioner. Till glädje för de producenter av fossila bränslen som vill fortsätta att hålla världen i sitt järngrepp, och till sorg för kampen mot klimatförändringarna. EU:s taxonomi för nya investeringar innebär i alla fall delvis en liten tillnyktring.