Nyligen dömde Uppsala tingsrätt en kvinna till tre månaders fängelse för grov fridskränkning och barnfridsbrott. Tingsrätten ansåg nämligen att kvinnan hade misshandlat sin sambo under två års tid. Bland annat ska hon ha kastat ett bord på, rivit, sparkat och på olika sätt skadat honom. Ett av barnen hade blivit vittne till misshandeln. Kvinnan har erkänt vissa händelser, även om hon på det stora hela förnekar gärningarna (SVT, 11/1).
Att mäns våld mot kvinnor är ett av våra allvarligaste samhällsproblem kan inte nog understrykas. För några år sedan tog regeringen fram en nationell strategi mot just mäns våld mot kvinnor. Det råder politisk enighet om olika straffskärpningar, som exempelvis höjt minimistraff för kvinnofridskränkning och hårdare straff för överträdelse av kontaktförbud.
Samtalen till den nationella Kvinnofridslinjen är många, och har dessvärre ökat under pandemin.
Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att det, under perioden 2017-2020, mördades omkring 15 kvinnor om året av en tidigare eller aktuell partner. Motsvarande siffra för män var strax under 3 fall om året.
Det övergripande mönstret är tydligt. Men det är samtidigt viktigt att inte missa våld i nära relationer där förövaren inte är man och kvinnan inte är offret.
P4 Uppland rapporterar (12/1) att Nationellt centrum för kvinnofrid har fått i uppdrag att starta ett pilotprojekt, landets första nationella stödlinje som riktar sig till män, ickebinära och transpersoner. Till P4 berättar en person som kallas Simon, ickebinär och med erfarenhet av att ha utsatts för våld i nära relation, att en sådan telefonlinje kan hjälpa utsatta. Det hade kunnat påskynda min läkningsprocess, menar Simon.
När Aftonbladet intervjuade män som blivit utsatta för partnervåld av kvinnor berättade de om hur svårt det hade varit att våga erkänna att de blivit misshandlade, och även om hur svårt det hade varit att bli trodd. Mats, som lämnade en våldsam relation efter 25 år, berättade i reportaget om hur ensam han känt sig: "Jag visste inte att det fanns andra som jag" (29/10 2021).
Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid, har tidigare sagt att en telefonlinje kan vara en effektiv hjälp även för våldsutsatta män.
Det vore ett bra komplement till Kvinnofridslinjen. Som våldsutsatt är viktigt att enkelt kunna söka hjälp. Såväl rättsväsendet som en stödlinje kan skicka en nödvändig signal: Ingen får slå, och ingen får bli slagen.