I dag har det gått ett år sedan Sverige införde ID-kontroller på tåg, bussar och färjor till landet. Tillsammans med skärpningen av utlänningslagen, som infördes i somras, syftar ID-kontrollerna till att färre flyktingar ska söka sig till Sverige.
Under 2016 minskade antalet asylsökande till Sverige drastiskt. Anledningen var framför allt EU:s överenskommelse med Turkiet och försämrade möjligheter att ta sig till Europa men den svenska politiken, särskilt ID-kontrollerna, har också haft viss betydelse.
Var omläggningen av den svenska flyktingpolitiken nödvändig och är den fortfarande relevant? Ja, svarar en rad ledande politiker och opinionsbildare. Den tidigare mer generösa politiken var ”oansvarig” och ”naiv”. Det heter att ”realisterna” nu vunnit över ”idealisterna” och att den restriktiva flyktingpolitiken måste ligga fast för överskådlig tid.
Detta är en behaglig debatteknik. Genom att beskriva den nuvarande politiken som den enda realistiska och avfärda kritiker som naiva, slipper man föra en diskussion i sak och skapar bilden av att kritiska synpunkter är en ytterkantsposition.
Det kan därför vara värt att påminna om den långa rad av tunga instanser som kritiserat den skärpta flyktingpolitiken. Lagrådet och Justitiekanslern avstyrkte förslaget om ID-kontroller och ifrågasatte om kontrollerna var förenliga med regeringsformens skrivelser om de grundläggande fri- och rättigheterna. Sydsvenska handelskammaren har pekat på hur kontrollerna försvårar för pendlare och slår mot ekonomin i Öresundsregionen.
När det gäller nya utlänningslagen, som exempelvis innebär att uppehållstillstånd blir tillfälliga och att möjligheten till familjeåterförening begränsas, kom kritiken från bland andra Socialstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Socialstyrelsen och Migrationsverket menade att lagen riskerar att öka arbetsbördan för personalen inom vård och socialtjänst och för handläggarna på Migrationsverket. Arbetsförmedlingen varnade för att integrationen av nyanlända försvåras av tillfälliga uppehållstillstånd. Det har alltså inte saknats sakliga argument mot flyktingpolitiken. Och invändningarna är fortfarande relevanta.
Både lagen om ID-kontroller och förändringarna av utlänningslagen är tillfälliga. Men för varje gång ID-kontrollerna förlängs och ju längre tiden går med de tillfälliga asylreglerna finns risken att den nuvarande politiken uppfattas som normaltillståndet.
God politik utmärks av öppenhet för målkonflikter och förmåga till omprövning, vilket kräver att politiker och opinionsbildare inte tror sig företräda den enda vägens politik. Den inställningen måste givetvis också gälla för flyktingpolitikens förvarare.